Idag är det parlamentsval i Venezuela, och landet är splittrat. Ska "landsfadern" och presidenten Hugo Chávez få fortsatt förtroende att genomdriva sina marxistiska experiment och förstatligande eller ska Venezuela äntligen lyckas bryta en ganska lång tid av bolivarianskt styre?
Hugo Chávez har kunnat härja helt ostört i det karibiska landet sedan 2005. Detta sedan parlamentsvalet nämnda år, då oppositionen i protest mot Chávez och hans mer eller mindre diktatoriska styrelsesätt bojkottade detsamma. Resultatet? 100 % av det venezolanska parlamentets platser gick naturligtvis till Cháveztrogna politiker vilket i sin tur har medfört en total chavistisk kontroll över landets politiska utveckling. Vad den protesten och bojkotten från oppositionens sida skulle vara bra för övergår mitt förstånd.
Chávez är en dåre. En misslyckad och avdankad militär som har fått för sig att han är arvtagare till och ende rättmätige fanbärare av Libertador Simón Bolívars utopiska dröm att ena de latinamerikanska nationerna till en enda klasslös stat, byggd på Upplysningens idéer. Att Libertador Simón Bolívar själv relativt omgående avfärdade sin egen idé på grund av oöverkomliga skillnader inom historia, kultur, ekonomi, utveckling och faktiskt etnicitet de nyfödda latinamerikanska nationerna emellan tycks Chávez glömma bort i sin bolivarianska retorik. Däremot är han ivrig med hätska uttalanden mot USA och Europa, allvarliga hot om krig mot grannlandet Colombia , omfattande förstatligande av stormarknadskedjor, industrier och även vanliga butiker, beslagtagande och nedläggande av oppositionella mediakanaler och tystande av oppositionella politiker.
Idag är det parlamentsval igen i Venezuela, och oppositionen verkar äntligen ha kunnat enas, och visa upp ett stabilt alternativ mot Chávez socialmarxistiska styre. Mesa de la Unidad Democrática - Enighetens Demokratiska Plattform. Denna koalition består av ett antal liberala och konservativa partier och kommer med största sannolikhet inte vinna majoritet i parlamentet. Men förhoppningsvis kan de bryta Chávez' självgoda envälde och hindra landet från att hamna i ett ekonomiskt och politiskt kaos. Faktum är dock att Hugo Chávez är omåttligt populär bland landets fattiga, och hans parti Partido Socialista Unido de Venezuela - PSUV (Venezuelas Förenade Socialistiska Parti) kommer att ha fortsatt majoritet i parlamentet även efter dagens val. Men förhoppningsvis får Venezuela en opposition att räkna med, som kan agera ytterligare vågbrytare mot den västervåg som svept över den latinamerikanska kontinenten men som nu tycks mattas av, inte minst med tanke på utgången i presidentvalet i Chile förra året, då högerpartiet Renovación Nacionals Sebastián Piñera utropades till segrare.
På tal om ingenting: här kan ni läsa några av de viktiga förslag som Chávez har lagt fram (och även fått igenom) under sin tid som enväldig president:
-Förbjudande av Barbiedockor
-Förbjudande av Coca Cola Zero
-Hota Toyota med landsförvisning om inte dessa tar fram en speciell "venezolansk bil"
-Statligt kreditkort som endast går att använda på statliga supermercados (detta läste jag om i dagens Aftonblad)
Observera: Ett STATLIGT kreditkort, med kredit som STATEN ger, som endast går att använda i STATLIGA butiker. Med andra ord: staten lånar ut krediter till sig själv... det känns som att någon borde lära den Bolivarianska Revolutionens Fader lite om debet och kredit.
måndag 27 september 2010
Söndagsrelax
Tog ett skönt och relaxing bad igår kväll efter en ganska lång arbetsdag i lillasysters nyinköpta lägenhet.
Hittade en tvål som jag gnuggade in mig med.
Upptäckte först efteråt att det var en viol-tvål.
Jag doftar fortfarande som tant Agda, 85.
Hittade en tvål som jag gnuggade in mig med.
Upptäckte först efteråt att det var en viol-tvål.
Jag doftar fortfarande som tant Agda, 85.
måndag 20 september 2010
Valet 2010
Då ska vi se.
Ett historiskt och märkligt valresultat.
Jag har inte hunnit/orkat reflekterat över resultatet än.
Men här följer en liten analys om partiledarna, byggt på deras tal inför respektive partivänner från valnatten:
Statsminister Fredrik Reinfeldt: Såg rädd och osäker ut. Har totalt spelat ut Alliansen till De Gröna. Jag har nog aldrig sett ett sämre pokerfejs.
Utbildningsminister Jan Björklund: Gav ett lättat och lättsamt intryck, och ingav styrka med sina ord "Alliansen regerar vidare!"
Socialminister Göran Hägglund: Osynlig... såg närmast härjad men lättad ut. Jag röstade till slut på KD, vill se mycket mer karisma av Hägglund.
Näringsminister Maud Olofsson: Ja vad ska man säga... gav inte något speciellt intryck alls. Jimmie Åkesson: Är en duktig talare. Jag har dock inte lyckats uppfatta så mycket information i de ord han lägger fram.
Peter Eriksson: Butter och dålig förlorare. Skyllde ifrån sig. Har helt plötsligt fått oförtjänt bra kort att spela med på grund av Alliansens feglir. Kan ställa farligt orimliga krav vid eventuellt samarbete.
Maria Wetterstrand: Se ovan.
Mona Sahlin: Hennes "försvars"-tal var faltiskt det sämsta som jag någonsin sett. Försöker framställa sig själv som någon sorts enande Moder Svea-ikon mot sina motståndare, undvek desperat det enkla faktum att hon har dragit sitt Socialdemokraterna djupare ner i träsket än någon annan partiledare i deras historia.
Lars Ohly: Visade äntligen för Sveriges folk vilken demokratiföraktande vänsterterrorist han är. Skyller valförlusten ifrån sig och smutskastar sina motståndare på ett sätt som får barn i sandlådan att reagera. Anklagar Alliansen för att SD har tagit sig in i Riksdagen istället för att se till sina egna misslyckanden! Men vad värre är: han uppviglar till utomparlamentariska aktioner mot desamma. Han inser innerst inne att han är en slagen man (?) och uppmanar sina partivänner att hindra motståndarna med utomparlamentariska metoder. Det är inget nytt att Vänsterpartiets anhängare har deltagit i skadegörelse, misshandel, hot och trakasserier mot sina motståndare, men nu har de sin partiledare som direkt har uppmanat till utökade utomparlamentariska terroraktioner. Med andra ord är Lars Ohly en typisk odemokratisk kommunistist. Och han höll på att bli minister... Sätt karln i fängelse för uppvigling till brott!
Ett historiskt och märkligt valresultat.
Jag har inte hunnit/orkat reflekterat över resultatet än.
Men här följer en liten analys om partiledarna, byggt på deras tal inför respektive partivänner från valnatten:
Statsminister Fredrik Reinfeldt: Såg rädd och osäker ut. Har totalt spelat ut Alliansen till De Gröna. Jag har nog aldrig sett ett sämre pokerfejs.
Utbildningsminister Jan Björklund: Gav ett lättat och lättsamt intryck, och ingav styrka med sina ord "Alliansen regerar vidare!"
Socialminister Göran Hägglund: Osynlig... såg närmast härjad men lättad ut. Jag röstade till slut på KD, vill se mycket mer karisma av Hägglund.
Näringsminister Maud Olofsson: Ja vad ska man säga... gav inte något speciellt intryck alls. Jimmie Åkesson: Är en duktig talare. Jag har dock inte lyckats uppfatta så mycket information i de ord han lägger fram.
Peter Eriksson: Butter och dålig förlorare. Skyllde ifrån sig. Har helt plötsligt fått oförtjänt bra kort att spela med på grund av Alliansens feglir. Kan ställa farligt orimliga krav vid eventuellt samarbete.
Maria Wetterstrand: Se ovan.
Mona Sahlin: Hennes "försvars"-tal var faltiskt det sämsta som jag någonsin sett. Försöker framställa sig själv som någon sorts enande Moder Svea-ikon mot sina motståndare, undvek desperat det enkla faktum att hon har dragit sitt Socialdemokraterna djupare ner i träsket än någon annan partiledare i deras historia.
Lars Ohly: Visade äntligen för Sveriges folk vilken demokratiföraktande vänsterterrorist han är. Skyller valförlusten ifrån sig och smutskastar sina motståndare på ett sätt som får barn i sandlådan att reagera. Anklagar Alliansen för att SD har tagit sig in i Riksdagen istället för att se till sina egna misslyckanden! Men vad värre är: han uppviglar till utomparlamentariska aktioner mot desamma. Han inser innerst inne att han är en slagen man (?) och uppmanar sina partivänner att hindra motståndarna med utomparlamentariska metoder. Det är inget nytt att Vänsterpartiets anhängare har deltagit i skadegörelse, misshandel, hot och trakasserier mot sina motståndare, men nu har de sin partiledare som direkt har uppmanat till utökade utomparlamentariska terroraktioner. Med andra ord är Lars Ohly en typisk odemokratisk kommunistist. Och han höll på att bli minister... Sätt karln i fängelse för uppvigling till brott!
söndag 19 september 2010
Valet 2010
Jag kan stå ut med socialdemokratiska minoritetsregeringar. De har funnits förut, de har varit många tidigare. De har söndrat och härskat och infiltrerat varje liten del av samhället under en mycket mycket lång period. De socialdemokratiska minoritetsregeringarna har institutionaliserat socialdemokratin i Sverige, och det kommer ta tid innan den (om någon gång alls) blir avinstitutionaliserad.
Jag kan dock stå ut med dem, trots allt.
Men om de rödgröna vinner ikväll, denna självgoda samling av dårar, kommunister, lögnare, smilfinkar, tjuvar, skattesmitare och översittare,
uppbackade av en desperat tredje statsmakt såhär timmarna före,
ja då emigrerar jag. Då packar jag kofferten och flyttar härifrån.
Mona Sahlin är INTE, kommer ALDRIG BLI, min statsminister.
Jag kan dock stå ut med dem, trots allt.
Men om de rödgröna vinner ikväll, denna självgoda samling av dårar, kommunister, lögnare, smilfinkar, tjuvar, skattesmitare och översittare,
uppbackade av en desperat tredje statsmakt såhär timmarna före,
ja då emigrerar jag. Då packar jag kofferten och flyttar härifrån.
Mona Sahlin är INTE, kommer ALDRIG BLI, min statsminister.
torsdag 16 september 2010
Nalin Pekgul
"Vilka kommuner vägrar ta emot invandrare? Det är Lidingö, Danderyd och Djursholm."
Nalin Pekgul uppvisar mycket goda kunskaper i svensk geografi och förvaltning.
Nalin Pekgul uppvisar mycket goda kunskaper i svensk geografi och förvaltning.
Debatt
Jag, som är mer djupblå
än Andernas eftermiddagshimmel
på 4000 meters höjd,
tvingas såhär i halvtid erkänna
att jag tycker att de Rödgröna faktiskt leder kvällens debatt.
Inte för att de på något sätt skulle vara bättre.
Jag tycker de bara snackar en massa skit.
Men de är tydligare i sitt budskap.
Om nu JAG tycker det,
vad ska nu den tveksamma delen av vårt folk tycka?
än Andernas eftermiddagshimmel
på 4000 meters höjd,
tvingas såhär i halvtid erkänna
att jag tycker att de Rödgröna faktiskt leder kvällens debatt.
Inte för att de på något sätt skulle vara bättre.
Jag tycker de bara snackar en massa skit.
Men de är tydligare i sitt budskap.
Om nu JAG tycker det,
vad ska nu den tveksamma delen av vårt folk tycka?
tisdag 14 september 2010
söndag 12 september 2010
Doktor Glas
Är den bästa boken som någonsin skrivet benämd "Doktor Glas"?
Jag tror det.
Hjalmar Söderbergs mästerverk upphör aldrig att fascinera, förtjusa, förtrolla, förundra.
Jag har läst boken kanske 20 gånger tidigare (Ja, det är sant. Om inte fler gånger till och med.) och den blir bara bättre och bättre för varje gång man bläddrar i den, insuper ordens tidlösa berättelse, förflyttar sig till mästaren Söderbergs fantastiska skildring från sekelskiftets Stockholm.
Förrutom den primära problemställningen, som delas i Dostojevskis något tyngre prosa i "Brott och Straff", älskar jag att läsa om sommardagarna i Stockholm från början av 1900-talet. Jag promenerar tillsammans med med. lic. Tyko Gabriel Glas längs Helgeandsholmen och ser nybygget av det som kommer bli Riksdagshuset, jag svettas i rötmånadsvärmen när vi slår oss ner på Grands uteservering för att dricka ett glas citronvatten om aftonen, jag betraktar grönskan på Djurgården när vi spisar en middag med Chablis-vin på Djurgårdsbrunn, och jag blir lika upprörd varje gång jag ser den vämjelige Pastorn och då jag kommer att tänka på hans vackra hustru Helga.
Ska fortsätta läsa nu.
Jag var i Riga i helgen förresten, med L.S.
Skriver en liten reseberättelse om det imorgon, då kan ni få se bilder från den vackra lettiska huvudstaden. På tal om reseberättelse... måste fortsätta min resedagbok från Perú från förra året...
Jag tror det.
Hjalmar Söderbergs mästerverk upphör aldrig att fascinera, förtjusa, förtrolla, förundra.
Jag har läst boken kanske 20 gånger tidigare (Ja, det är sant. Om inte fler gånger till och med.) och den blir bara bättre och bättre för varje gång man bläddrar i den, insuper ordens tidlösa berättelse, förflyttar sig till mästaren Söderbergs fantastiska skildring från sekelskiftets Stockholm.
Förrutom den primära problemställningen, som delas i Dostojevskis något tyngre prosa i "Brott och Straff", älskar jag att läsa om sommardagarna i Stockholm från början av 1900-talet. Jag promenerar tillsammans med med. lic. Tyko Gabriel Glas längs Helgeandsholmen och ser nybygget av det som kommer bli Riksdagshuset, jag svettas i rötmånadsvärmen när vi slår oss ner på Grands uteservering för att dricka ett glas citronvatten om aftonen, jag betraktar grönskan på Djurgården när vi spisar en middag med Chablis-vin på Djurgårdsbrunn, och jag blir lika upprörd varje gång jag ser den vämjelige Pastorn och då jag kommer att tänka på hans vackra hustru Helga.
Ska fortsätta läsa nu.
Jag var i Riga i helgen förresten, med L.S.
Skriver en liten reseberättelse om det imorgon, då kan ni få se bilder från den vackra lettiska huvudstaden. På tal om reseberättelse... måste fortsätta min resedagbok från Perú från förra året...
fredag 10 september 2010
Miljöpartiet
Sådärja, nu vet jag äntligen var jag har De Gröna.
Har lyssnat på två debatter med (den säkert mycket sympatiska)
Maria Wetterstrand, och hon har givit mig svar på tal.
Jag har alltid undrat vart någonstans de här gröna dårarna EGENTLIGEN står,
men jag tycker att jag har fått hyfsat hum om det nu. Höjda skatter, prat om "könsmaktsordning", "klasskamp" och en indirekt önskan om överstatlighet, så kraftig att Sovjetunionen verkar rent anarkistiskt, ger iallafall mig en tydlig bild om på vilken sida av det politiska skeppet de spatserar. Med sina idéer och tankar och visioner om hur människor ska leva visar de nu att de inte bara är ett vänsterparti (inte bara genom sitt aktiva val för Mona) utan ett rent socialistparti.
Miljöpartiet är inget annat än ett gäng utopiska dagdrivare som endast vill öka statligt inflytande över den enskilde individen, höja alla skatter och påtvinga folk något som De Gröna kallar för "en grön livsstil". Man ska bland annat:
-Begränsa folks rörlighet
-Begränsa folks frihet
-Hindra utveckling
-Öka en mängd skatter
-Chockhöja bensinskatten för att stoppa människor från att åka bil
-Genom statlig inblandning konkurrera bort inrikesflyget
-Lära folk "grön bilkörning", "grön elförbrukning" och liknande
Miljöpartiet vill alltså inte bara hålla sig på det politiska, statliga planet. Likt en sekt ska man krypa in i människors privatliv och lära ut människor hur de ska leva sina liv! Man ska inte köra bil, man ska minska sitt bruk av elektricitet, man ska handla miljövänligt och man ska straffas, hårt, genom höjda avgifter och skatter om man bryter mot den "gröna livsstilens" etik och moral. Att ha politiska åsikter och att brinna för dem är en sak. Men att börja peta i folks privata förehavanden (såtillvida det inte gäller Rikets säkerhet) visar att man har en ganska osund uppfattning om hur politik ska drivas. Då är man ute och sneglar på stabila och tevliga nationer som till exempel Nordkorea.
Man kan tycka otroligt illa om De Gröna (som jag gör), MEN: man kan också le åt dem. Jag har aldrig tagit trädkramarna på allvar, och det ska man heller inte behöva göra. Med representanter som Schlaug, Fridolin, Ruwaida och Domeij ska man verkligen inte ta dem på allvar. Nu ligger dock De Gröna på farligt, MYCKET farligt nära 10 %. De kan få mer inflytande än vad som är sunt, även om Alliansen går segrande ur valet. Det oroar mig.
Har lyssnat på två debatter med (den säkert mycket sympatiska)
Maria Wetterstrand, och hon har givit mig svar på tal.
Jag har alltid undrat vart någonstans de här gröna dårarna EGENTLIGEN står,
men jag tycker att jag har fått hyfsat hum om det nu. Höjda skatter, prat om "könsmaktsordning", "klasskamp" och en indirekt önskan om överstatlighet, så kraftig att Sovjetunionen verkar rent anarkistiskt, ger iallafall mig en tydlig bild om på vilken sida av det politiska skeppet de spatserar. Med sina idéer och tankar och visioner om hur människor ska leva visar de nu att de inte bara är ett vänsterparti (inte bara genom sitt aktiva val för Mona) utan ett rent socialistparti.
Miljöpartiet är inget annat än ett gäng utopiska dagdrivare som endast vill öka statligt inflytande över den enskilde individen, höja alla skatter och påtvinga folk något som De Gröna kallar för "en grön livsstil". Man ska bland annat:
-Begränsa folks rörlighet
-Begränsa folks frihet
-Hindra utveckling
-Öka en mängd skatter
-Chockhöja bensinskatten för att stoppa människor från att åka bil
-Genom statlig inblandning konkurrera bort inrikesflyget
-Lära folk "grön bilkörning", "grön elförbrukning" och liknande
Miljöpartiet vill alltså inte bara hålla sig på det politiska, statliga planet. Likt en sekt ska man krypa in i människors privatliv och lära ut människor hur de ska leva sina liv! Man ska inte köra bil, man ska minska sitt bruk av elektricitet, man ska handla miljövänligt och man ska straffas, hårt, genom höjda avgifter och skatter om man bryter mot den "gröna livsstilens" etik och moral. Att ha politiska åsikter och att brinna för dem är en sak. Men att börja peta i folks privata förehavanden (såtillvida det inte gäller Rikets säkerhet) visar att man har en ganska osund uppfattning om hur politik ska drivas. Då är man ute och sneglar på stabila och tevliga nationer som till exempel Nordkorea.
Man kan tycka otroligt illa om De Gröna (som jag gör), MEN: man kan också le åt dem. Jag har aldrig tagit trädkramarna på allvar, och det ska man heller inte behöva göra. Med representanter som Schlaug, Fridolin, Ruwaida och Domeij ska man verkligen inte ta dem på allvar. Nu ligger dock De Gröna på farligt, MYCKET farligt nära 10 %. De kan få mer inflytande än vad som är sunt, även om Alliansen går segrande ur valet. Det oroar mig.
söndag 5 september 2010
Söndag - Domingo
När jag hör om dåren Chávez i Venezuela,
om hans socialistiska experiment, förstatligande
och militära provokationer mot sina grannländer,
då är jag riktigt GLAD över
att Chile har brutit den så kallade "vänstervågen"
som svepte över den latinamerikanska kontinenten,
och som Chávez gjorde sig enväldig ledare över.
Cuando oigo sobre el loco Chávez de Venezuela,
sobre sus experimentos socialistas, estatización,
y provocaciones militares a sus países vecinos,
estoy tan FELIZ de que Chile ha quebrado
la denombrada "ola izquierda"
que soplaba por el continente latinoamericano
y que Chávez se hizo cabeza autócrata sobre.
om hans socialistiska experiment, förstatligande
och militära provokationer mot sina grannländer,
då är jag riktigt GLAD över
att Chile har brutit den så kallade "vänstervågen"
som svepte över den latinamerikanska kontinenten,
och som Chávez gjorde sig enväldig ledare över.
Cuando oigo sobre el loco Chávez de Venezuela,
sobre sus experimentos socialistas, estatización,
y provocaciones militares a sus países vecinos,
estoy tan FELIZ de que Chile ha quebrado
la denombrada "ola izquierda"
que soplaba por el continente latinoamericano
y que Chávez se hizo cabeza autócrata sobre.
lördag 4 september 2010
En till...
Och i samma veva anlände besökare nummer 1000 hit! Trevligt, välkomna allihopa och välkomna åter!
El visitante número 1000 ha llegado aquí al! Bienvenidos a todos y bienvenidos de vuelta!
Och tack, Tayta, för inspirationen till det tidigare inlägget förresten.
El visitante número 1000 ha llegado aquí al! Bienvenidos a todos y bienvenidos de vuelta!
Och tack, Tayta, för inspirationen till det tidigare inlägget förresten.
Liten lördagsbetraktelse
Det har varit kalla dagar nu. Tydligen kallaste augusti på mycket länge. Och följdaktligen kniper alla klimatdårar käften. De har inget vatten på sin kvarn nu.
Är det kallare än genomsnittet kallas det "Väderförändringar" sådär lite i förbifarten, och det är helt normalt. Inte ett ljud hörs från några expertis-håll om den påstådda, och inbillade, växthuseffekten.
Däremot,
så fort det är varmare än genomsnittet kallas det dock "KLIMATFÖRÄNDRING". Det är farligt minsann, och ett fasligt rabalder utbryter hos allt från kvällspress, trädkramare, miljöpartister och andra eko-terrorister till Svensson, Svenssons fru, Svenssons barn och allehanda förstå-sig-påare. Kommissioner ska tillsättas, debattprogram ska avverkas, artikelserierna i media avlöser varandra.
Men bara när det är någon grad för varmt ett par dagar.
Hur ska ni ha det egentligen, ni som ligger sömnlösa över alla apokalyptiska harmageddon-profetior om växthus-effekten? Vi upplevde den kallaste vintern i mannaminne i den Kungliga Huvudstaden (det snöade och var minus 10 grader i MARS), och det har varit dagar i augusti då det har varit bitande, ilande kallt. Då var det ingen som sade något. Då var det tyst från det hållet. Men i somras, när det var 30 grader under ett par dagar, passade klimatdårarna att veva igång sina mistlurar om klimatförändringar igen.
Kappvänderi kallas sånt, och jag ser det som endast ytterligare ett bevis på att inte ens klimatdårarna själva kan tro på det de basunerar ut.
Vad annars kan man förvänta sig förresten, när till och med FN, Förenta Nationerna, och deras klimatpanel har fått backa från tidigare uttalanden då det visat sig att fakta som de har byggt sina rapporter på inte bara har visat sig vara felaktiga, utan till och med rena och medvetna lögner från de som författat denna fakta.
Är det kallare än genomsnittet kallas det "Väderförändringar" sådär lite i förbifarten, och det är helt normalt. Inte ett ljud hörs från några expertis-håll om den påstådda, och inbillade, växthuseffekten.
Däremot,
så fort det är varmare än genomsnittet kallas det dock "KLIMATFÖRÄNDRING". Det är farligt minsann, och ett fasligt rabalder utbryter hos allt från kvällspress, trädkramare, miljöpartister och andra eko-terrorister till Svensson, Svenssons fru, Svenssons barn och allehanda förstå-sig-påare. Kommissioner ska tillsättas, debattprogram ska avverkas, artikelserierna i media avlöser varandra.
Men bara när det är någon grad för varmt ett par dagar.
Hur ska ni ha det egentligen, ni som ligger sömnlösa över alla apokalyptiska harmageddon-profetior om växthus-effekten? Vi upplevde den kallaste vintern i mannaminne i den Kungliga Huvudstaden (det snöade och var minus 10 grader i MARS), och det har varit dagar i augusti då det har varit bitande, ilande kallt. Då var det ingen som sade något. Då var det tyst från det hållet. Men i somras, när det var 30 grader under ett par dagar, passade klimatdårarna att veva igång sina mistlurar om klimatförändringar igen.
Kappvänderi kallas sånt, och jag ser det som endast ytterligare ett bevis på att inte ens klimatdårarna själva kan tro på det de basunerar ut.
Vad annars kan man förvänta sig förresten, när till och med FN, Förenta Nationerna, och deras klimatpanel har fått backa från tidigare uttalanden då det visat sig att fakta som de har byggt sina rapporter på inte bara har visat sig vara felaktiga, utan till och med rena och medvetna lögner från de som författat denna fakta.
torsdag 2 september 2010
Dagens, veckans, MÅNADENS sanning!
Hej på er,
Mitt i svala höstsolen, direkt från Brunkebergsåsen.
Ganska lungt på arbetet än så länge... peppar peppar.
Läste en artikel på Aftonbladet, skriven av Linda Skugge.
Jag gillar inte någon utav dem. Inte det minsta.
Men denna text var bland det bästa jag läst.
Ni måste läsa den,
här är länken: http://www.aftonbladet.se/debatt/article7712800.ab
Läs den!
Mitt i svala höstsolen, direkt från Brunkebergsåsen.
Ganska lungt på arbetet än så länge... peppar peppar.
Läste en artikel på Aftonbladet, skriven av Linda Skugge.
Jag gillar inte någon utav dem. Inte det minsta.
Men denna text var bland det bästa jag läst.
Ni måste läsa den,
här är länken: http://www.aftonbladet.se/debatt/article7712800.ab
Läs den!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)