Imorse när jag vaknade var det höst i luften.
En doft av fuktig jord, nästan dimma i luften, och ett stilla duggregn som föll mot träden. Det fattades bara att samma löv skulle varit gula,
så hade vi befunnit oss mitt i oktober. Oktober, med sin vackra, färgglada dysterhet.
För bara en vecka sedan var det tropisk värme. Solen gassade. Asfalten smälte. Man svettades bara man var ute och gick.
Tropiska nätter. Sömnlösa nätter, den nokturna värmen gjorde det svårt att somna.
Till och med jag, Rikets Mr Badkruka, fick lust att slänga mig i Östersjön om eftermiddagarna.
Och så nu. En höstlik fuktighet som går att ta på.
Hade det inte varit för att trädens löv fortfarande varit någorlunda gröna,
och hade det inte varit någon grad för varmt,
hade jag fått samma känsla som vid ankomsten till Vårbo i slutet av september
när vi skulle gå på Åtorpsmarknaden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar