Hej på Er, och god fortsättning på julen!
Här har det inte hänt så mycket sen sist, och det är tämligen skönt så. I traditionens och trevnadens tecken har julen och Kristi födelse högtidhållits med familj och släkt och årlig jullunch, kyrkobesök och annandagsmiddag. Jag har fixat och klätt gran, umgåtts med släkt, ätit sill, Janssons Frestelse och lutfisk med julöl och snaps, hört stillsam julmusik och givit uppskattade (tror och hoppas jag) julgåvor. När jag nu berättar vad jag gjort så inser jag ju att det har hänt en hel del… det är väl det faktum att allt är som den halvsenila grevinnan instruerar sin trogne betjänt (”Same procedure as every year!”) som gör att det hela känns ”som vanligt”. Vi har haft mycket trevligt i jul, den saken är då säker, säga vad man vill om Sverige men riktigt julfirande är Sverige bättre på än Chile. Men självklart har jag saknat en viss person.
En annan sak som fattas är ju naturligtvis snön och kylan. Igår såg jag hur mina föräldrars syrenbuskar på trädgården faktiskt inte bara står i knopp utan till och med på sina ställen har slagit ut sina späda ljusgröna blad. Hoppas det kommer lite snö innan jag åker tillbaka, det skulle vara roligt att ge sig ut på en skidtur.
¡Saludos, y feliz continuación a la Navidad!
Por aquí no ha ocurrido tanto desde la última vez, y es bastantemente agradable de tal manera. En el nombre de la tradición y la gracia hemos celebrado la Navidad y el nacimiento de Jesucristo con la famila y los estimados en nuestro almuerzo navideño tradicional, ida a la iglesia y la cena paveña del 26 de Diciembre. Conseguí un árbol navideño (verdadero, ¡no de plástico!) y lo decoré, he pasado tiempo con los familiares, he comido platos típicos navideños con la cerveza y el aguardiente navideños y he comprado regalos estimados (creo y espero). Ahora que voy escribiendo y contando como estuvo la Navidad me doy cuenta que han ocurrido varias cosas... puede ser porque todo ha sido como los años anteriores que se siente como si nada “especial” hubiera pasado. Así es, todo ha sido “el mismo procedimiento como todos los años”, y a mí me parece bien seguir con las tradiciones. Al fin y al cabo hemos tenido bonitos festejos aquí, pero por supuesto me hace falta una persona muy especial.
Otro elemento navideño que hace falta es por supuesto la nieve, que brilla con su ausencia. Ayer ví en el jardín de mis padres cómo las plantas ya estan comenzando a florecer, como si fuese primavera. Ojalá llegue un poco de nieve para que pueda salir a esqiuar antes que vuelva a mi querido Chile.
Här har det inte hänt så mycket sen sist, och det är tämligen skönt så. I traditionens och trevnadens tecken har julen och Kristi födelse högtidhållits med familj och släkt och årlig jullunch, kyrkobesök och annandagsmiddag. Jag har fixat och klätt gran, umgåtts med släkt, ätit sill, Janssons Frestelse och lutfisk med julöl och snaps, hört stillsam julmusik och givit uppskattade (tror och hoppas jag) julgåvor. När jag nu berättar vad jag gjort så inser jag ju att det har hänt en hel del… det är väl det faktum att allt är som den halvsenila grevinnan instruerar sin trogne betjänt (”Same procedure as every year!”) som gör att det hela känns ”som vanligt”. Vi har haft mycket trevligt i jul, den saken är då säker, säga vad man vill om Sverige men riktigt julfirande är Sverige bättre på än Chile. Men självklart har jag saknat en viss person.
En annan sak som fattas är ju naturligtvis snön och kylan. Igår såg jag hur mina föräldrars syrenbuskar på trädgården faktiskt inte bara står i knopp utan till och med på sina ställen har slagit ut sina späda ljusgröna blad. Hoppas det kommer lite snö innan jag åker tillbaka, det skulle vara roligt att ge sig ut på en skidtur.
¡Saludos, y feliz continuación a la Navidad!
Por aquí no ha ocurrido tanto desde la última vez, y es bastantemente agradable de tal manera. En el nombre de la tradición y la gracia hemos celebrado la Navidad y el nacimiento de Jesucristo con la famila y los estimados en nuestro almuerzo navideño tradicional, ida a la iglesia y la cena paveña del 26 de Diciembre. Conseguí un árbol navideño (verdadero, ¡no de plástico!) y lo decoré, he pasado tiempo con los familiares, he comido platos típicos navideños con la cerveza y el aguardiente navideños y he comprado regalos estimados (creo y espero). Ahora que voy escribiendo y contando como estuvo la Navidad me doy cuenta que han ocurrido varias cosas... puede ser porque todo ha sido como los años anteriores que se siente como si nada “especial” hubiera pasado. Así es, todo ha sido “el mismo procedimiento como todos los años”, y a mí me parece bien seguir con las tradiciones. Al fin y al cabo hemos tenido bonitos festejos aquí, pero por supuesto me hace falta una persona muy especial.
Otro elemento navideño que hace falta es por supuesto la nieve, que brilla con su ausencia. Ayer ví en el jardín de mis padres cómo las plantas ya estan comenzando a florecer, como si fuese primavera. Ojalá llegue un poco de nieve para que pueda salir a esqiuar antes que vuelva a mi querido Chile.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar