Söndag igen, och det är varmt, och det är dags för en söndagskrönika. Från mig till Er.
Det skakar oroväckande i det här landet. Nyss läser jag på La Tercera att man har evakuerat områden, precis samma områden som drabbades av det förödande skalvet år 2010, i södra Chile på grund av en jordbävning som mätte 6,4 enligt chilenska mätningar men 7,2 enligt amerikanska tidigare i eftermiddags. Läskigt, hoppas det inte blir någon ny katastrof liknande den för två år sedan.
Mina kära föräldrar hemma i Sverige behöver inte läsa detta stycke utan kan hoppa direkt till nästa. Vi har nu fått tillskott i vår lilla familj. Som bekant hade vi i förra året en katta, Mishi, som trevligt nog adopterade in sig själv hos oss. I augusti smet Mishi ut och rände med Randige Racke och Prickige Prille en hel helg och två månader senare föddes inte mindre än SJU kattungar här hemma. Alla katter, och Mishi också, fick i december nya hem hos alla Gabrielas systrar då jag var på besök i Sverige och det var omöjligt att ta hand om åtta katter helt själv, som Gabriela var tvungen att göra till en början. Alla ungarna lever, växer, leker och mår bra i sina nya hem, men igår fick jag och Gabriela tillbaka en av dem från svärmor. Sväran har haft tre katter (en tidigare och två av våra ungar) hos sig och tyckte att det blev lite väl många till slut. Så från och med i går eftermiddag bor en liten gulvit hankattunge hos oss och börjar återvänja sig vid sin födelseplats. Vår ringa kattallergi är under kontroll, så det är inga problem än så länge. Sväran skämmer bort sina katter, kattmat verkar vår nye familjemedlem inte tycka om men han är galen i mjölk, tonfisk och rått kött. Vi ska bara komma på ett bra namn på det lilla livet, har Ni något/några förslag?
Igår kväll hade vi i huset en gemensam knytkalasasado ute på gården. Jag och Gabriela tog med oss en påse kall öl, ett stort paket chorizo och färskt bröd till choripán och så hade jag gjort min famösa pebre som alla blir så förtjusta i. Kanske borde hemlighålla receptet från och med nu, det är egentligen inget speciellt alls utan snarare på gränsen till det rent imbecillt enkla, men eftersom det jublas högt varje gång kända och okända personer smakar på min kryddstarka röra så förpassar jag nog receptet till hemligheternas kammare. Min pebre får Ni smaka på när JAG gör den. Hur som helst hade vi mycket trevligt på vår gård fram till småtimmarna med sedan länge bekanta grannar och grannar som man tidigare endast hade hejat på i trappuppgången. Framåt småtimmarna fick de modigaste av våra nyvunna vänner även smaka på lite svensk nubbe som min far har skickat ner. Bäska Droppar fick förståeligt nog inga höga poäng, däremot slank Gammal Norrlands Akvavit med sin milda fina smak av ren dill och kummin ner till idel positivt gensvar. Nu vet jag väl inte hur pass svensk dillsnaps EGENTLIGEN passar till sydamerikansk asado men mitt initiativ att dela med mig lite av Sveriges kulturarv uppskattades mycket. En av mina nya bekantskaper hade tydligen släkt i Sverige och han kunde gnola första strofen på Helan Går så naturligtvis fick jag lära ut vår inoficiella nationalsång till samtliga närvarande, något som också uppskattades. Det är lätt att få nya vänner i Chile, med ett glatt humör, ett glas vin och en sprakande fräsande grill att samlas kring.
Jag ska återgå till skolbänken igen. Jag har precis skrivit in mig på ett universitet och ska läsa en kvällsutbildning i internationell ekonomi vilket jag ser mycket fram emot. Jag har länge velat gå tillbaka till högre läroverket, jag tycker om att studera och läsa. Lektionerna börjar klockan sju på eftermiddagen så jag har fortfarande hela dagen att ägna åt annat. Var igår eftermiddag i en bokhandel och köpte lite block och pennor till morgondagens start. Då skolorna här i Chile precis har inlett sin hösttermin har såklart alla bokhandlar och pappershandlar dekorerat med material inför skolstarten och det var nästan så man mindes barn- och ungdomens skolstart när man såg alla varor där i butiken. Den där melankoliska känslan av att ”nu är sköna sommaren slut och nu börjar skolan och hösten igen” kom tillbaka när jag inhandlade mina studiehjälpmedel. Bara så vi gör det klart för oss: Jag kommer INTE att gå med i FECh (studentorganisationen), jag kommer INTE att gå ut och demonstrera och jag kommer INTE att beblanda mig med så kallade studenter som tycks tro att studentlivet går ut på att skolka, ockupera kårhus, slåss med Carabineros och vandalisera sönder allmän och privat egendom i brist på intelligens och argument. Jag kommer att studera, ingenting annat.
Jag fick tidigare idag veta en nyhet som jag ännu inte riktigt har smält in. Förra året skrev jag ju lite grann sådär om fotboll och Copa América, Chiles framgångar och oväntade motgångar. Nästa Copa América, Sydamerikas motsvarighet till EM, går av stapeln år 2015 och till värdland hade Brasilien utsetts. Något märkligt kan tyckas, då Brasilien även ska arrangera Fotbolls-VM 2014 och dessutom Sommar-OS 2016 i Rio de Janeiro. Brasilien är en utmärkt värd för samtliga dessa och jag ser mycket fram mot speciellt Fotbolls-VM 2014, men märkligt kan tyckas hur ett land inom loppet av tre år får arrangera världens två största idrottsevenemang samt ett mindre, framför allt eftersom de globala idrottsorganisationerna då de utser värdland ska ta hänsyn till just tidigare arrangemang. Hur som haver har Brasilien valt att avstå från det mindre arrangemanget, vilket är just Copa América, och istället har man nu till arrangörsland utsett... *trumvirvel*... CHILE! Jag blev överlycklig när jag läste det i dagens Estrella Arica och att ägarna till vår stadion här, Estadio Carlos Dittborn som förövrigt var värd för en del matcher när Chile arrangerade Fotbolls-VM 1962, nu kommer att renovera, rusta upp och bygga ut den lilla idrottsplatsen så att Arica kan få vara värd en gång till. Helt lysande, ¡felicitaciones Chile!
I would like to take this opportunity to invite everybody that I know; family, relatives and friends, to come here to Chile in Juni-July of 2015 to watch the Copa América with me, watching some excellent soccer and having a good south american time, because that is what I am going to have! Welcome! iBienvenidos!
Det skakar oroväckande i det här landet. Nyss läser jag på La Tercera att man har evakuerat områden, precis samma områden som drabbades av det förödande skalvet år 2010, i södra Chile på grund av en jordbävning som mätte 6,4 enligt chilenska mätningar men 7,2 enligt amerikanska tidigare i eftermiddags. Läskigt, hoppas det inte blir någon ny katastrof liknande den för två år sedan.
Mina kära föräldrar hemma i Sverige behöver inte läsa detta stycke utan kan hoppa direkt till nästa. Vi har nu fått tillskott i vår lilla familj. Som bekant hade vi i förra året en katta, Mishi, som trevligt nog adopterade in sig själv hos oss. I augusti smet Mishi ut och rände med Randige Racke och Prickige Prille en hel helg och två månader senare föddes inte mindre än SJU kattungar här hemma. Alla katter, och Mishi också, fick i december nya hem hos alla Gabrielas systrar då jag var på besök i Sverige och det var omöjligt att ta hand om åtta katter helt själv, som Gabriela var tvungen att göra till en början. Alla ungarna lever, växer, leker och mår bra i sina nya hem, men igår fick jag och Gabriela tillbaka en av dem från svärmor. Sväran har haft tre katter (en tidigare och två av våra ungar) hos sig och tyckte att det blev lite väl många till slut. Så från och med i går eftermiddag bor en liten gulvit hankattunge hos oss och börjar återvänja sig vid sin födelseplats. Vår ringa kattallergi är under kontroll, så det är inga problem än så länge. Sväran skämmer bort sina katter, kattmat verkar vår nye familjemedlem inte tycka om men han är galen i mjölk, tonfisk och rått kött. Vi ska bara komma på ett bra namn på det lilla livet, har Ni något/några förslag?
Igår kväll hade vi i huset en gemensam knytkalasasado ute på gården. Jag och Gabriela tog med oss en påse kall öl, ett stort paket chorizo och färskt bröd till choripán och så hade jag gjort min famösa pebre som alla blir så förtjusta i. Kanske borde hemlighålla receptet från och med nu, det är egentligen inget speciellt alls utan snarare på gränsen till det rent imbecillt enkla, men eftersom det jublas högt varje gång kända och okända personer smakar på min kryddstarka röra så förpassar jag nog receptet till hemligheternas kammare. Min pebre får Ni smaka på när JAG gör den. Hur som helst hade vi mycket trevligt på vår gård fram till småtimmarna med sedan länge bekanta grannar och grannar som man tidigare endast hade hejat på i trappuppgången. Framåt småtimmarna fick de modigaste av våra nyvunna vänner även smaka på lite svensk nubbe som min far har skickat ner. Bäska Droppar fick förståeligt nog inga höga poäng, däremot slank Gammal Norrlands Akvavit med sin milda fina smak av ren dill och kummin ner till idel positivt gensvar. Nu vet jag väl inte hur pass svensk dillsnaps EGENTLIGEN passar till sydamerikansk asado men mitt initiativ att dela med mig lite av Sveriges kulturarv uppskattades mycket. En av mina nya bekantskaper hade tydligen släkt i Sverige och han kunde gnola första strofen på Helan Går så naturligtvis fick jag lära ut vår inoficiella nationalsång till samtliga närvarande, något som också uppskattades. Det är lätt att få nya vänner i Chile, med ett glatt humör, ett glas vin och en sprakande fräsande grill att samlas kring.
Jag ska återgå till skolbänken igen. Jag har precis skrivit in mig på ett universitet och ska läsa en kvällsutbildning i internationell ekonomi vilket jag ser mycket fram emot. Jag har länge velat gå tillbaka till högre läroverket, jag tycker om att studera och läsa. Lektionerna börjar klockan sju på eftermiddagen så jag har fortfarande hela dagen att ägna åt annat. Var igår eftermiddag i en bokhandel och köpte lite block och pennor till morgondagens start. Då skolorna här i Chile precis har inlett sin hösttermin har såklart alla bokhandlar och pappershandlar dekorerat med material inför skolstarten och det var nästan så man mindes barn- och ungdomens skolstart när man såg alla varor där i butiken. Den där melankoliska känslan av att ”nu är sköna sommaren slut och nu börjar skolan och hösten igen” kom tillbaka när jag inhandlade mina studiehjälpmedel. Bara så vi gör det klart för oss: Jag kommer INTE att gå med i FECh (studentorganisationen), jag kommer INTE att gå ut och demonstrera och jag kommer INTE att beblanda mig med så kallade studenter som tycks tro att studentlivet går ut på att skolka, ockupera kårhus, slåss med Carabineros och vandalisera sönder allmän och privat egendom i brist på intelligens och argument. Jag kommer att studera, ingenting annat.
Jag fick tidigare idag veta en nyhet som jag ännu inte riktigt har smält in. Förra året skrev jag ju lite grann sådär om fotboll och Copa América, Chiles framgångar och oväntade motgångar. Nästa Copa América, Sydamerikas motsvarighet till EM, går av stapeln år 2015 och till värdland hade Brasilien utsetts. Något märkligt kan tyckas, då Brasilien även ska arrangera Fotbolls-VM 2014 och dessutom Sommar-OS 2016 i Rio de Janeiro. Brasilien är en utmärkt värd för samtliga dessa och jag ser mycket fram mot speciellt Fotbolls-VM 2014, men märkligt kan tyckas hur ett land inom loppet av tre år får arrangera världens två största idrottsevenemang samt ett mindre, framför allt eftersom de globala idrottsorganisationerna då de utser värdland ska ta hänsyn till just tidigare arrangemang. Hur som haver har Brasilien valt att avstå från det mindre arrangemanget, vilket är just Copa América, och istället har man nu till arrangörsland utsett... *trumvirvel*... CHILE! Jag blev överlycklig när jag läste det i dagens Estrella Arica och att ägarna till vår stadion här, Estadio Carlos Dittborn som förövrigt var värd för en del matcher när Chile arrangerade Fotbolls-VM 1962, nu kommer att renovera, rusta upp och bygga ut den lilla idrottsplatsen så att Arica kan få vara värd en gång till. Helt lysande, ¡felicitaciones Chile!
I would like to take this opportunity to invite everybody that I know; family, relatives and friends, to come here to Chile in Juni-July of 2015 to watch the Copa América with me, watching some excellent soccer and having a good south american time, because that is what I am going to have! Welcome! iBienvenidos!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar