Miljöpartiet

Sådärja, nu vet jag äntligen var jag har De Gröna.
Har lyssnat på två debatter med (den säkert mycket sympatiska)
Maria Wetterstrand, och hon har givit mig svar på tal.

Jag har alltid undrat vart någonstans de här gröna dårarna EGENTLIGEN står,
men jag tycker att jag har fått hyfsat hum om det nu. Höjda skatter, prat om "könsmaktsordning", "klasskamp" och en indirekt önskan om överstatlighet, så kraftig att Sovjetunionen verkar rent anarkistiskt, ger iallafall mig en tydlig bild om på vilken sida av det politiska skeppet de spatserar. Med sina idéer och tankar och visioner om hur människor ska leva visar de nu att de inte bara är ett vänsterparti (inte bara genom sitt aktiva val för Mona) utan ett rent socialistparti.

Miljöpartiet är inget annat än ett gäng utopiska dagdrivare som endast vill öka statligt inflytande över den enskilde individen, höja alla skatter och påtvinga folk något som De Gröna kallar för "en grön livsstil". Man ska bland annat:
-Begränsa folks rörlighet
-Begränsa folks frihet
-Hindra utveckling
-Öka en mängd skatter
-Chockhöja bensinskatten för att stoppa människor från att åka bil
-Genom statlig inblandning konkurrera bort inrikesflyget
-Lära folk "grön bilkörning", "grön elförbrukning" och liknande

Miljöpartiet vill alltså inte bara hålla sig på det politiska, statliga planet. Likt en sekt ska man krypa in i människors privatliv och lära ut människor hur de ska leva sina liv! Man ska inte köra bil, man ska minska sitt bruk av elektricitet, man ska handla miljövänligt och man ska straffas, hårt, genom höjda avgifter och skatter om man bryter mot den "gröna livsstilens" etik och moral. Att ha politiska åsikter och att brinna för dem är en sak. Men att börja peta i folks privata förehavanden (såtillvida det inte gäller Rikets säkerhet) visar att man har en ganska osund uppfattning om hur politik ska drivas. Då är man ute och sneglar på stabila och tevliga nationer som till exempel Nordkorea.

Man kan tycka otroligt illa om De Gröna (som jag gör), MEN: man kan också le åt dem. Jag har aldrig tagit trädkramarna på allvar, och det ska man heller inte behöva göra. Med representanter som Schlaug, Fridolin, Ruwaida och Domeij ska man verkligen inte ta dem på allvar. Nu ligger dock De Gröna på farligt, MYCKET farligt nära 10 %. De kan få mer inflytande än vad som är sunt, även om Alliansen går segrande ur valet. Det oroar mig.