Artikeln beskriver hur en rödgrön regering kan se ut efter valet i September 2010. En möjlig regering som mycket väl kan komma till makten då. En rödgrön socialistisk regering som i san politisk korrekt anda består av 12 kvinnor och 12 män, könskvoterat så man får gåshud av det. 24 ministrar utsedda på grund av sitt kön och sin politiska korrekthet, inte på grund av sin kompetens. Personligen ser jag mycket hellre en regering som består av 24 kvinnor än av 50-50, där en stor del av kompetensen lämnas utanför på grund av kön. Men detta är Sverige, den politiska korrekthetens hemland, här är det rättvisa som gäller.
Jag tänkte analysera en del av denna rödgröna röra av socialister, kommunister och gröna miljöivrare med yllekoftor. Dock inte alla, det skulle bli för långt om man skulle kommentera alla 24 stycken. Men en del av dem. Vi börjar med Chefen.
Mona Sahlin, statsminister. Förrutom skattesmitare och föremål för Kronofogden mer än en gång är Mona en politiker utan utbildning och vars politiska övertygelse endast drivs av rent svenskhat. Bland annat har hon kallat midsommar för "en löjlig tradition" och sagt att "svenskar måste ta efter de som kommer hit", och ve den som vågar kritisera muslimsk extremism i hennes närvaro. Hon har haft över 20 parkeringsböter hos Kronofogden och hon har en förkärlek för schweizisk choklad. Hon hojtar att "det är tufft att betala skatt" samtidigt som hon undanhåller inkomster för deklaration och hon åker bilar som inte är skattade. Där, Sverige, är din framtida statsminister!
Åsa Domeij, jordbruksminister. Var det inte hon som tog full lön från Riksdagen under ett par år utan att vara där samtidigt som hon kallade in sin ersättare??
Claes Borgström, justitieminister. Som gammal JämO har han i lång utsträckning bidragit till den våg av politisk korrekthet som har svept över landet under 90- och 00-talet. Så fort något kan avvika från den politiska korrektheten har denna ultrabyråkrat varit där med lagbok och stämningsansökan för diskriminering. Hans barrocka uttalanden som att "män bär en kollektiv skuld mot kvinnor" och "Sverige borde bojkotta fotbolls-VM på grund av all ökad kvinnohandel" samtidigt som han är positivt inställd till manshataren Schymans idéer om mansskatt gör honom till lite av en pajas i sammanhanget.
Luciano Astudillo, jämställdhetsminister. OK, chileno hermano, PERO IGUAL... Jag har följt hans blogg i ett års tid och jag har inte sett eller hört en enda idé som han har lagt fram. Inte en enda. Han verkar istället bygga sin politik på att klaga och gnälla på de borgerliga. Han har också hävdat att Sven-Otto Littorin ägnar sig åt "kreativ bokföring". Smutskastning, men det går hem hos de rödgröna.
Gustaf Fridolin, Integrations- och jämställdhetsminister. Jag har inget speciellt emot honom, han är säkert både sympatisk och trevlig men vafan grabbhalvan är 26 år! Ska denne valp utan någon som helst utbildning eller erfarenhet få leda ett departement och bli jämställd med EU: s motsvarigheter?? Bara i Sverige...
Maria Wetterstrand, miljöminister. Som miljöminister och vice statsminister (!) kan Maria få fullt spelutrymme att ytterligare tillåta lobbying för klimat, tillväxthindrande åtgärder och fler geniala idéer som "grön skatteväxling".
Peter Eriksson, näringsminister. Egentligen är väl inte Peter värre än någon annan men vari ligger lämpligheten att ha en näringsminister som är emot tillväxt??
Thomas Eneroth, industri- och energiminister. "(...) med Thomas Eneroth på posten är det slut på utförsäljningen av statliga bolag." Jaha det låter ju bra. Det som socialisterna dock har missat är det att Sverige ligger efter, och att utförsäljingen av så kallade "statliga bolag" borde skett för länge sen! Nu ser vi Apoteket, jag hoppas att SAS följer efter, då SAS endast kostar skattebetalarna pengar.
Lars Ohly, socialminister. En kommunist. Ja, han har avsvärjt sig epitetet "kommunist" av personliga anledningar (dvs att kunna sitta i regeringen), men faktum kvarstår att Sverige snart kan få en kommunist, leninist, marxist och en öppen Cuba-ivrare i regeringsställning.
Alice Åström, folkhälsominister. Jag tycker faktiskt att det är ett hån mot folkhälsan att ha en före detta narkoman dom folkhälsominister. Återigen en person som inte har några egna förslag utan som som ägnar tiden åt att klaga över den sittande regeringen.
Carin Jämtin, utrikesminister. Åter, inget speciellt om just Carin, men UTRIKESMINISTER?? Medan övriga världen tillsätter som utrikesministrar som är diplomater, jurister och statsvetare har Sverige en person som är... ja vad är hon? Personlig vän till Mona? Ja just det.
Margareta Winberg, handelsminister. Här har vi esset i kortleken! Gift med en kommunist och tidigare ambassadör (!) i Brasilien (vilket HÅN mot Sydamerika förövrigt) där hon ägnade ganska stor del av sin tid åt att smutskasta hälften av Sveriges befolkning, dvs männen, genom diverse rabiatfeministiska uttalanden i lokal media.
Detta var bara en del av hur regeringen kan komma att se ut efter september 2010 om/när socialisterna vinner. Det är inte bara något som Aftonbladet fabricerat ihop.
Det kan mycket väl vara sanning. Eller mycket nära sanning iallafall. Och båda scenarion är lika skrämmande.
Jag hoppas att jag inte bor i Sverige när det inträffar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar