Öppet brev

Detta är ett mail som jag skickade till min släkt tidigare idag, lite förkortat, och som jag väljer att dela med eventuella läsare av bloggen:

Jag har varit här i Chile i ganska exakt fyra månader nu och jag kan säga att det är inte ofta som jag ångrar att jag har åkt hit. Chile är ett fantastiskt land, där man både kan njuta av latinamerikansk kultur och trandition, värme, vänskap och vänlighet, historia och natur men också av relativ trygghet och säkerhet. Chile har naturligtvis ett par steg kvar att ta innan man når upp till Nordeuropas nivå vad gäller en del aspekter men jämför man med grannarna på den här kontinenten framstår Chile snarare som ett Sydeuropa i miniatyr. Chile har till exempel inte Brasiliens skyhöga kriminalitet, Argentinas impuslivitet och stegrande inflation, Perús korruption eller Bolivias politiska instabilitet. Chile lunkar på i sin takt, nästan lite i skymundan, och gör det väldigt bra.

Jag och Gabriela hyr en fyrarumslägenhet med balkong och havsutsikt cirka 5 minuters promenad från stranden en bit från centrala Arica. Lägenheten ligger i ett gated community lite i utkanten av staden och vi har kanske 5 minuters bilfärd till centrum.

En stor nyhet som har hänt är också det att den 12 mars ingick jag och Gabriela äktenskap. Det hela var en enkel civil ceremoni som vi bestämde i slutet på januari preliminärt och slutet på februari definitivt. Vi har inte haft någon kyrklig ceremoni, jag propsar bestämt på att den ska hållas i Sverige i närvaro av min familj, min släkt och mina vänner. Jag valde att hålla det hemligt för min släkt i Sverige, inte för att gå bakom ryggen på någon utan helt enkelt för att tona ner det hela. Vi ville ha en liten och diskret ceremoni här i Chile och sedan har vi sagt att vi ska ha en större ceremoni och fest i Sverige. Jag vet att det var ett snabbt beslut som vi tog, men allt känns helt rätt och vi båda är mycket glada och lyckliga tillsammans.