Studier - igen

Universidad La República är en stor bluff.

 

Nja, kanske inte riktigt men närapå. Häromdagen fick vi se den färdigställda läroplanen för den två år långa utbildning som jag hade anmält mig till, och dessvärre så var den så inkomplett och så pseudoetablerad att jag faktiskt hoppade av.

 

Den utbildning som jag hade tänkt att läsa går under namnet "Prevención de Riesgo", och innehåller bland annat juridik, företagsekonomi, administration, arbetsrätt, miljörätt, matematik, etc., inriktat på arbetsvillkor, arbetssäkerhet, analys, risk- och olycksreducering samt miljö.

 

Alla ämnen är roliga, intressanta och nyttiga.

 

Eller rättare sagt så SKA utbildningen innehålla dessa ämnen. Men inte på Universidad La República, som istället valde att schemalägga biologi, kemi, fysik, "Hållbar Utveckling", "Förorening av Luft och Vatten" och något trams som de kallade "Teknisk Design". Detta blandat med endast spillror av administration, juridik och matematik. Med andra ord inte alls det som vi tidigare hade blivit informerade om.

 

Det var istället en perfekt utbildning för vilken miljöpartist som helst.

 

Då kursplanen innehöll mycket lite eller rentav ingenting av det som jag vill, behöver och kan studera så hoppade jag helt sonika av. Jag betalar inte en massa pengar för att studera något som jag inte är intresserad av och som jag inte har någon nytta av i framtida arbetsliv.

 

Trist, irriterat och besviket.

 

Jag börjar bli förbannad på alla dessa bakslag nu.

Senaste nytt

God morgon, det var ett tag sedan nu.

 

Här är det så bra så. Men en del har också hänt på denna sidan Världen, här följer lite kortfattade rapporter om det senaste.

 

Bilen - Jag har köpt en bil. För två veckor sedan var jag och svåger Ives nere i Iquique och dess tullfria zon för att köpa en direktimporterad bil. Jag hade sedan ett tag tillbaka bestämt mig för att införskaffa ett större, säkrare och bekvämare åkdon när vår dotter hade fötts att lotsa runt familjen i. Vår vita Honda Civic  är som en trogen vän och gamla Bettan har tjänat oss kopiöst genom åren men allt har tyvärr ett slut. Så planen var en större och lite nyare bil när nattbussen till Iquique rullade iväg genom Atacamas mångfacetterade biotop. Och jadå svågern och jag åkte tillbaka till vårt Arica i, och med mig som stolt ägare till, en Kia Sorento Limited. Bilder kommer!

 

Bäbisen - Vår ögonstenen Francisca är en lugn liten flicka som äter duktigt och sover länge och gott på natten. Snart två månader fyllda är hon mer och mer vaken, mer medveten för varje dag som går, fixerar blicken på mammas och pappas ansikten och utforskar sin lilla värld allt mer och mer. Hon väger lite dryga fyra kilo, enligt vår egen grova vägning häromdagen, vi har tid på BVC om en vecka igen för en mer exakt viktuppskattning.

 

Perú och Bolivia - Våra grannländer vill åt chilenskt territorium, men det var väl ingen nyhet. Jag berättar snart mer om det senaste i den historien.

 

Santiago - Om en månad, exakt, åker vi ner till huvudstaden för diverse ärenden. Vi passar där på att möta upp mina kära föräldrar som kommer på besök. Un börjar vi räkna ner dagarna!

 

Universitetet - Jag är återigen tillbaka i skolbänken. Dock inte på det byråkratiska och föga flexibla INACAP där jag läste ekonomi förra året utan på Universidad La República, ett privat lärosäte där jag un läser riskanalys. Igår kväll hade vi introduktion och vi fick dar veta den preliminära kursplanen som innehåller juridik och en hel del matematik. Jag kommer inte undan min Nemesis, verkar det som.

I'm back

Ska vi kanske ta en paus på obestämd tid från pausen på obestämd tid nu? Nu har jag grämt mig tillräckligt över det som hände för dryga månaden sedan och går vidare. För att göra en lång historia kort: jag kunde inte fortsätta studera på universitetet, trots lysande betyg och enbart goda vitsord från lärare. Det beror inte på någon xenofobi eller korruption eller sådant utan snarare på ett fungerande, men ack så trångkört, regelverk. Precis som på vilket universitet som helst på jorden behöver man ha betyg från skolan för att få studera på högre nivå, och jag är i farten med att få mina svenska gymnasiebetyg inskrivna och godkända av chilenska myndigheter men systemen här kan vara lite tröga ibland och saker tar tid. Därför blir mina studier uppskjutna på ett halvårs tid tills man får klart alla papper och stämplar och intyg och Gud vet allt. Det var bittert när jag fick beskedet... men gilla läget och gå vidare gäller nu. Det var detta som bloggpausen berodde på, orkade inte kommunicera mig med omvärlden på ett läsvärt sätt.

 

Nåväl, här har vi firat en veckolång, högtidlig, gemensam och värdig nationaldag den 18 September. Då det är sammanlagt tre dagars officiella firanden (17-18-19 September) blev det med helgen 15-16 September en ordentlig långhelg. Vi har träffat släkt och vänner och ätit asado, tittat på och imponerats av pampiga militärparader, mumsat på empanadas av alla de slag  och lyssnat på cueca, druckit mote con huesillo och sett traditionella dansuppvisningar, ätit asado och mer asado, druckit goda viner och njutit av en härlig vårsol. Det är på detta vis en nationaldag ska firas. Det enda negativa (om det nu ska kallas negativt) är att man efter asado FEM dagar i sträck blir evinnerligt trött på grillat kött. Men det känns som att det är ett mindre bekymmer. Och definitivt ett kommer det att vara ett mindre bekymmer när jag om ett par veckors tid håller i grillspaden på vår avskedsasado till lägenheten vi bor i nu, men framför allt när jag håller i samma grillspade, dirigentpinnen för den orkester av vänner som skapar en glädjens och festens symfoni, under invigninsasadon för vår nya lägenhet.

Det stämmer, vi ska flytta. Vi har köpt en ny lya bara ett par kvarter härifrån och som jag nu håller på att renovera. Lägenheten är på 71 kvadratmeter och ligger på fjärde våningen i rakt västerläge med havsutsikt. Ett glas vin på balkongen till fredagseftermiddagens solnedgång är med andra ord att vänta. Lägenheten är fin, men visst behöver den piffas till. Jag är glad och tacksam över att av min far ha fått lära mig hur man gör när man river, snickrar och bygger väggar och lägger golv och målar. För om jag ska vara helt ärlig; lägenheten behöver sig ett ansiktslyft, och det ett ordentligt sådant. Vi ska såklart spacklaslipamåla väggar och lägga in nytt golv men jag har också rivit två väggar och så ska jag sätta in en ny. Det finns spik i vår lägenhet. Den är nämligen inredd enligt 80-talets hela vansinne med spik, böjd spik, stor spik, liten spik, avbruten spik, spik i mängder och mer spik. Som de flesta snehamrande pojkar i barndomens lekfulla tid byggde jag också trädkojor i skogen, både hemma och på landet, men inte ens då förbrukade jag så intill förbannelse mycket spik som jag har hittat i lister, garderober och innerväggar i vår lägenhet. Lägg därtill spånplattor, nubb och inhamrade skruvar rakt i betongväggen och 80-talets avskalade ingenjörskonst kommer till sin fullo. "Det var en annan tid då!" säger folk "kränkta". Och visst, det var det. Men någonstans borde det väl även då ha funnits någon vett och reson när det gäller snickrandet? Det positiva är dock att jag kan inreda lyan precis som VI vill. Imorgon har jag hyrt en lastbil som ska skyffla bort all bråte som jag har rivit ner. Jag lägger ut bilder snart så Ni får se.

Och så sporten: VM-kvalet i Sydamerika pågår för fullt. Chile åkte häromveckan på en svidande förlust hemma mot kontinentens för tillfället bästa lag, Colombia, med 3-1. Chile fick Gary Medel utvisad tidigt men spelade faktiskt ganska bra trots allt och tog till och med ledningen i första halvlek, men Colombia var mycket bättre. Colombia spelar VM 2014 i Brasilien, den saken är klar. Jag hade hållit lektion i engelska den eftermiddagen och kom hem mitt i första halvlek. Det stillsamma medelklasskvarter där vi bor var en spökstad. Inte ens under söndagseftermiddagens lata siestaslummer jag jag upplevt sådan stillhet när jag småsprang hemåt från min lektion. Jag har aldrig någonsin hört syrsorna tjattra i rabatterna under dagtid tidigare.

Plötsligt

GOOOOOOOOOOOOOOOOOL

Skrik. Skratt. Tjut. Rop. Tut. Vrål.

Det var som om självaste Perú hade slagit över oss med sina gamla MiG-plan från Sovjettiden. Bytet från fridfull stillhet till oorganiserat oväsen och glädjeyttringar var total. Tyvärr slutade det i ett rejält antiklimax och Chile tappade sin mycket hedrande förstaplats i gruppen och hasade sig ända ner till en femte plats.

Jag lägger snart ut lite foton på renoveringarna av vårt nya bo. Håll utkik.

Tropiska sjukdomar...

Har Ni någonsin hört talas om ”glaskroppsavlossning?” Jaså inte. Nä inte jag heller, förrän nu. Jag har tydligen fått det.

De senaste två veckorna har jag gått omkring och haft suddiga små ”fläckar” i vänster öga, som ibland följer med blicken. Fläckarna ser ut som små små solskuggor, Ni vet de där som kan dyka upp om man stirrar mot ett ljus för länge. Jag har inte berättat det tidigare helt enkelt för att fläckarna inte har stört mig något nämnvärt och för att jag när jag kommunicerar med folk inte tänker på dem. Men när jag till exempel sitter vid datorn och ser den vita bakgrunden eller när jag läser en bok eller tidningen så dyker de jädrans fläckarna upp, men de har aldrig riktigt stört så pass så att jag lider av dem och därför har de helt enkelt fallit lite i skymundan. Men till slut, häromsistens, letade jag reda på vad i hela världen det kan vara som till och från grumlar min vänstersyn. Och jo, alla symptom som jag har tyder på så kallad ”glaskroppsavlossning”. Ett helt ofarligt ålderstecken som drabbar de flesta människor (närsynta personer som jag kan drabbas i något yngre ålder) men endast ett fåtal upptäcker det och som med tiden går över av sig själv. Det beror på att glaskroppen, ett membran som omsluts av ögonloben, och dess innehållande vätska av ålder börjar krympa en aning och glaskroppen sluter därmed inte helt "tätt" runt ögonloben. Skuggorna man ser är faktiskt riktiga skuggor som glaskroppen kastar på synnerven. Enligt det material som jag har läst på internet (säga vad man vill om svensk vård, men exempelvis Vårguiden.se och liknande internet-alster är helt suveräna) är fenomenet vanligt, helt ofarligt, går över av sig själv efter ett tag och är ett tydligt ålderstecken. Det där sista epitetet gör knappast min lördagmorgon, ålderskrämpor...

Har annars legat hemma denna veckan med en annan smaskig bacillhärd: Bronco-Alveolitis heter det på spanska och jag hittar ej en översättning på det. En inflammation av lungornas alveoler som jag tack och lov inte blev särskilt lidande av jämförelsevis. Symptomen är lite feber, rethosta och ibland en lätt andnöd. Men efter en penicillinkur är ordningen återställd.

Det har varit lite lugnare på studiefronten också denna vecka. Lämnade in ett stort slutarbete i juridiken i tisdags, ett grupparbete som JAG var tvungen att göra för att ingen annan av mina tre grupp"kamrater" hade gjort något alls eller ens visade motivation för att delta, och detta trots att jag låg med 38 graders feber. Jag skulle ha strukit deras namn och bara skrivit mitt på... Det var första och sista gången som jag samarbetar med dem i något överhuvudtaget.

Reflektion

Något märkligt hände på universitetet ikväll. Jag hade lektion i matematik till halv midnatt. Vi räknade andragradsekvationer och -funktioner samt räknade ut kurvans lutning, brytpunkten på y-grafen och så vidare, ja Ni minns säkert från Er egen skolgång. Mig har ämnet givit dåliga vibbar i snart 15 år. Men här kommer det märkliga: jag hade roligt. Det var roligt att räkna matematik ikväll. Det kanske bådar hyfsat gott inför provet nästa tisdag.

För övrigt höll jag och två klasskamrater ett föredrag i administration igår kväll, och sällan har väl ett föredrag gått sämre. Geniknölen Bosse Ringholms presskonferens om Inga-Britt Ahlenius 1999 var riktigt bra i jämförelse med dravlet som vi presenterade igår.

Algo bastante extraño ocurrió en la universidad esta noche. Tuve clase de matemática hasta las 23.30. Hicimos ecuaciones de segundo grado y sus funciones, sus discriminantes y vértebras y todo que le acompañan, Uds seguramente que se acuerdan de lo mismo desde su tiempo escolar. A mí el tema me leva 15 años causando mala vibra. Pero lo extraño es lo siguiente: me entretenía. Era divertido hacer matemática esta noche. A lo mejor es un buen signo para el examen el Mártes siguiente.

Además tuve ayer una disertación en la clase de administración con dos compañeros y creo que jamás se ha realizado una peor disertación. El discurso por parte del genio Bosse Ringholm sobre Inga-Britt Ahlenius en 1999 estuvo muy bueno en comparación con el disparate que ayer presentamos.

Bomber och granater... och midsommar

Sen måndag kväll och stilla nokturn i Chile. Tidig tisdagsmorgon med gryende fågelkvitter i Sverige. Jag har precis haft tentamen i engelska och fick alla rätt. Gratulera mig inte, jag hade svårare engelskprov när jag gick i femte klass i grundskolan. Jag hade däremot en tentamen i handelsrätt häromveckan och nu kommer jag att gå emot all svensk avskyvärd jantelag som finns och skryta med alla rätt även på den tentamen. Ibland är man faktiskt ganska bra. Riktigt bra till och med. Så är det.

I fredags kväll blev mitt universitet bombhotat mitt när vi hade lektion i internationell ekonomi. Läraren beordrar oss alla ut, snart stod en samlad studentkår på gatan och inom fem minuter anlände ett par bilar med Carabineros, Chiles paramilitära poliskår. Dessa agerar nu med den underbara pragmatism som kännetecknar denna fantastiska polis' handlande. Istället för att lunkande gå omrking och "avvakta i väntan" vrålar deras befäl ut till oss studenter från en megafon att "BORT! GÅ HEM! FÖRSVINN! VI HAR BEFÄLET NU!" varpå skolkvällen avslutades för den aftonen. Pragmatismen fullbordades när jag tillsammans med en klasskamrat gick mot taxi colectivos och vi såg hur Carabineros' specialstyrka GOPE (Grupo de Operaciones Especiales) anlände i sin mörkgröna bepansrade buss. GOPE är inte några snälla pojkar, de är väl närmast att jämföra med Nationella Insatsstyrkan, men här har varje region sin egen grupp med GOPE. Det är krut i Carabineros de Chile.

Hotet var dock inte ett dåligt skämt som vi till en början trodde. Idag fick vi höra av en lärare att GOPE mycket riktigt hade funnit en hemmagjord bomb i universitetets lärarrum. Carabineros grep sent duktigt nog sent på fredagkvällen den ansvarige för ett potentiellt bombdåd och kanske till och med dödsoffer. Den gripne är en student, jag vet inte i vilket ämne, som det gick dåligt för och som tydligen ville avbryta en tentamen och som fick för sig att smuggla in en bomb, av det mindre slaget, i lärarrummet. Men läs vidare: den eventuella bombningen försiggick av ett telefonsamtal till rektorns sekreterare, i sedvanlig ordning. Den klantigaste jädra bombmannen i världshistorien fick för sig den utomordentligt geniala idén att ringa och hota universitetet FRÅN SIN PRIVATA MOBILTELEFON! Det var bara för Carabineros att avläsa numret ur sekreterarens telefon och sedan åka och plocka Dynamit-Harry som nu riskerar 15 års fängelse, inte för bombhot eller "försök till förstörelse" eller liknande, utan för terrorism mot staten. Mitt universitet är statligt och räknas som statlig egendom, så staten kommer att väcka åtal mot grabben för terrorism.

Así me gusta, Chile.

Helgen har däremot varit lugn och stilla. Svensk midsommar gick stilla förbi, jag lagade en god middag på lördagkvällen och hade sill, färskpotatis, knäckebröd och en liten nubbe i tankarna. Jag har under veckan och helgen sett en del fotboll och inget resultat är förvånande. Portugal vann, Tyskland vann, Spanien vann och Italien vann tyvärr. Jag gissade ordentligt fel på rysk framgång tidigare men jag tror fortfarande på Spanien mot Tyskland i final, med spansk seger. Spanien har världens bästa landslag och det finns nog inget annat som kan besegra ett bra spelande Spanien idag.

Tisdag morgon

Hoppas att Ni har översikt med den sviktande kvantiteten på texter här under den senaste tiden. Mina universitetsplikterna kallar, jag håller bland annat på att skriva en 15 sidors uppsats om Chile och APEC som ska redovisas på fredag och på torsdag är det prov i matematik igen. Att skriva uppsatser tycker jag är roligt men fy för matematik... i 25 år har jag försökt att bli vän med Matematik men nej, han vill helt enkelt inte vara min vän och snart börjar mitt tålamod och min goda vilja att tryta.

Jag försöker också hinna med lite fotboll också, världens tredje största idrottsevenemang missar man bara inte. Jag hyste inte mycket hopp om svensk framgång men nog borde Sverige ha tagit minst en poäng mot ett lag som Ukraina?? Matchen mot England kanske inte var mycket att orda om då Sverige faktiskt spelade fullt godkänt men förlorade mot en bättre motståndare ergo inte mycket att göra. Sverige åkte inte ur turneringen efter matchen mot England, Sverige åkte ur turneringen redan efter den ärkeskrala insatsen mot Ukraina. I eftermiddag är det match mot Frankrike och ska heder och ära kanske inte återtas men åtminstone inte vara lika bortblåsta som tidigare så ska Sverige ta minst en poäng idag.

På tal om fotboll inträffade en trevlig händelse i söndags: vårt San Marcos de Arica gick segrande ur den chilenska andradivisionen efter 0-0 borta mot Deportes Concepción. Fullt med tutande bilar på stan och folk som gick gatorna fram med blårandiga flaggor och tröjor. Kul för lilla San Marcos och lilla Arica! Dock så räcker inte ligasegern ännu till ett avancemang då Segunda División spelar två fulla säsonger per år, en höstsäsong och en vårsäsong, och den totala segraren i slutet av året avancerar till Primera División. Men utgångsläget för San Marcos är ju onekligen till fördel.

EM, Studier, Fotboll, Perú och lite annat

Buenas noches,

Här sitter jag med ett gott glas chilenskt vin och slappnar av i kvällsbrisen efter att hälften av en hektisk vecka går mot sitt slut. Det är fullt ös här, har precis haft en rätt stor tentamen i handelsrätt... man drunknar just nu i studier och det jag sade i förra inlägget om sydamerikaner och god planering står jag till 150 % bakom. Mina studieresultat är väl goda men det är intensiva veckor som vi har framför oss. Dessutom är det ju fotboll, hur ska man få något uträttat med....

Ska vi prata lite om Sveriges insats mot värdnationen Ukraina i måndags kanske? Självklart är jag tillräckligt man för att ta en förlust om motståndarna de facto är ett bättre lag, men sättet som Sverige förlorade mot Ukraina är både irriterande och oroväckande, för Ukraina är inte ett bättre lag än Sverige. Jag får mardrömma mig tillbaka till EM 2000 för att se ett svenskt landslag spela så hafsigt, fegt och oinspirerat som spelet som de blågula visade häromdagen. En lite obegriplig laguttagning och laguppställning kanske bidrog till det dåliga spelet, vem vet. Enligt mig fick endast tre spelare godkänt: Zlatan, Chippen och Isaksson. Sveriges målvakt sveks av ett uselt försvarsspel och ska inte alls lastas för målen. Kim Källström sprang och slet och försökte men gjordes dålig av sina lagkamrater på mittfältet som inte var mycket till hjälp. Och Zlatan som offensiv mittfältare?? Nej, vårt Blågult får ta sig i kragen mot betydligt starkare motstånd som England på fredag. Om Sverige förlorar men ändå ger sitt max är det ju inte mycket att göra, men man ska inte behöva förlora på grund av en dålig inställning och en ovilja att spela. Höjdarkommentaren av Erik Hamrén om varför man släppte bevakningen på Andriy Schevschenko i straffområdet visar lite på förvirringen: "Hade vi markerat honom hade ju någon annan gjort målen..." Och jag håller helt med vår lagkapten Zlatan om att det är ett ganska märkligt uppträdande att efter en så dålig insats gå bort och tjoa på fru och flickvän på läktarna som om det vore någon sorts distriktsmästerskap i friidrott.

Ryssland var som sagt en trevlig upplevelse, snacka om kämpaglöd och vilja mot Tjeckien! Det var ett nöje att se ryssarna springa och kämpa på varje boll och de kan mycket väl ta sig till semifinal. Kanske final till och med?

Italien och Spanien spelade ut varandra i en taktiskt perfekt men inte särskilt underhållande match. Återkommer om dessa lag.

Tyskland är en finalkandidat.

Holland - vilken besvikelse hittills!

Danmark stod för en skräll med vinsten mot Holland men lyckades inte på Portugal i en riktigt bra spelad match tidigare idag. Jag hoppas på en ny kämpainsats mot Tyskland.

Annars har det inte hänt så mycket matnyttigt att rapportera om här i midvinterns nordchile. Vi hade födelsedagsfirande för lilla mig i all enkelhet med asado och vänner hemma hos svärmor i fredags kväll vilket faktiskt var riktigt trevligt. Jag brukar inte vara mycket för födelsedagsfirande, mitt eget det vill säga, men i fredags blev det mycket lyckat. Min lite blygsamma personlighet uppskattar mer det avslappnade firandet med några få inbjudna exempelvis till en asado eller middag istället för det svulstiga pompösa. Jag uppskattar även en god middag med nära och kära på restaurang men då utan sång och spektakel från personalen.

Det mullrar och skakar ganska rejält lite titt som tätt både idag och några dagar framöver, men det är bara vår armé som har en övning uppe i bergen. Tänk er liknande scenario i Sverige.

Vi var en kort sväng i Tacna på lördagen för det gamla vanliga, det vill säga göra ärenden. Jag köpte ett par nya glasögon vilka visade sig vara alldeles utmärkta och de kostade minst fem gånger mindre än vad de skulle kosta i Sverige. Vi åkte dock inte till Patroncito som är vårt stamställe utan vi åt en fantastisk lunch på ett ställe inne i stan. Se nedan två av de mest typiskt peruanska rätterna som finns. Jag upprepar: maten i Perú är gudomlig och i sig värd ett besök i landet, bara se här:

Ceviche - Rå fisk marinerad i limejuice och kryddad med färsk lök, färsk chilifrukt och färsk koriander. Helt suveränt. Det som ligger bredvid är kokt pumpa och kokt majs. Observera storleken på majskornen. De ser kanske inte stora ut på fotot men jag har sett klasar med vindruvor med mindre storlek än peruansk majs.

Lomo Salteado - Peruansk husmanskost. Marinerat nötkött och grönsaker med koriander, serverat med kryddstarkt ris. Enkelt och mycket gott. Och ja mamma, jag beställde in en liten öl till maten... Den med oerhört naturliga smak- och färgämnen innehållande Inca Kolan till höger i bild var dock till sväran.

När vi kom tillbaka till Chile var La Roja i full färd med att besegra Venezuela på bortaplan med 1-0 i VM-kvalet. Gränsövergången mellan Perú och Chile består av en byggnad med två "rum", ett där Ni visar pass för internationella polisen och ett andra "rum" med tullen. Dessa bägge uniformerade myndigheter försöker alltid visa sin auktorietet när man anländer gränsen men just denna dag hade både polisen och tullen varsin TV igång. Koncentrationen och auktoriteten var väl lite sisådär och då Chile i sista sekunden av matchen, precis då vi ska gå igenom tullens magnetröntgen, gör 2-0 hör vi hur två sprakande TV-apparater skriker "GOOOOOOOOOOOOOOOL CHILENO" varpå ett unisont jubel hörs från både polis, tull samt resenärer. Uniformerade internationella poliser gör high five och hoppar av glädje, tulltjänstemän likaså och jag som naturligtvis jublar tillsammans med de andra resenärerna ger såklart Gabriela en segerpuss men finner mig sedan helt plöstligt görandes high five med ett par helt okända tulltjänstemän samtidigt som unga tullpraktikanter skriker "GOOOOOL" och kramar om varandra. Det var en fantastisk känsla och Chile fick sin väntade revanch på Venezuela sedan förlusten i Copa América. 

Fotbolls-EM!

Som jag har längtat, och äntligen är det igång! Fotbolls-EM är här och det kommer att handla mycket om fotboll den närmsta månaden, det kan jag lova. Och JA, jag har köpt mitt samlaralbum och en hel del bilder. Varför bryta en över 20 lång år tradition?

Mycket studier har det varit denna vecka och jag har inte haft ork eller tid för att blogga. I onsdags var det diagnos i juridik, i torsdags diagnos i administration. Idag är det examen i internationell ekonomi och föredrag i kommunikation och nästa vecka är det prov i administration och juridik samt inlämning av arbete till internationell ekonomi. Hur ska jag hinna plugga med all fotboll?? Skämt åsido, men fördomen om sydamerikaner och god planering sätts på sin spets nu i slutet av terminen och ALLT ska tenteras och/eller inlämnas på en och samma gång. Nu tar jag dock en halvtimmes paus från läsningen och ger ifrån mig ett livstecken.

Jag missade matchen mellan Polen och Grekland men jag har halvt om halvt mellan studierna sett den mycket bra drabbningen mellan Ryssland och Tjeckien. Med Rysslands fotbollslandslag är det lite som Rysslands senaste bidrag till Eurovisionen; vem kan INTE gilla dem? Ryssarna spelar roligt, fantasifullt, snabbt och effektivt och fyra mål mot ett visar på klasskillnad. Ryssland kommer att bli farliga i EM, fortsätter de spela såhär kan de rentav nå final.

Inför världsmästerskapet i fotboll för hela två år sedan gjorde jag en lista över de lag som jag mest gillade, och här kommer en likadan över årets fotbollshändelse. Observera: precis som tidigare så visar detta vad jag TYCKER och inte vad jag TROR.

Sverige

Såklart. Hyser inte mycket hopp för blågult men hoppet är också det sista som övergiver människan.

Danmark

Grannar och bröder, i skandinavisk anda håller jag självfallet jag på dem.

Tyskland

Nordeuropas giganter och eleganter. De kommer att gå långt.

Irland

Kul att Irland är med igen! Deras fans är fantastiska och de gröna kan kämpa sig till ett helt ok resultat genom ren och skär viljestyrka.

England

Jag vet egentligen inte om jag ska ha England med här eller inte. Å ena sidan tänker jag att de har en bred fanbas som sätter färg på vilket mästerskap som helst och de KAN faktiskt spela riktigt bra och trevlig fotboll. Å andra sidan tänker jag: jaha, och?

Grekland, Holland, Kroatien, Polen, Ryssland, Spanien, Tjeckien, Ukraina

Utan rangordning. Det gör mig detsamma hur det går för dessa.

Portugal

Nix, jag gillar inte Portugals landslag. Och att deras bäste spelare är den fuskande grinollen Cristiano Ronaldo gör inte saken bättre.

Frankrike

Bubblare på ute-listan. Jag har aldrig varit särskilt förtjust i Les Bleus men efter att ha sett hur dessa uppkäftiga divor betedde sig i senaste VM mot sin tränare, sitt landslag, sina fans och sitt land så åkte de rakt in på näst sista plats. Det var beklämmande att se en av världens starkaste fotbollsnationer degradera sig till bortskämt barn-nivå.

Italien

Precis av samma anledning som tidigare. Lika mycket som jag tycker om Italien som land, lika illa tycker jag om fulspelande Azzurri med sina myglande divor. Jag upprepar: Italien åkte på lång 2-2 - näsa mot Skandinavien år 2004 och jag hoppas verkligen att något liknande händer även i år.

Hur går det då? Tyskland är alltid starka och kan vara en het finalkandidat, och Holland likaså. Kan bara England få spelet och spelarna att fungera så går England också långt, för bra spelare har de. Tyvärr går det också alltid bra för Italien. Men det blir väl Spanien igen till slut. Till syvende och sist känns det som att det saknas riktig konkurrens till spanjorerna, Holland är inte lika starka som tidigare och Tyskland och England kan eventuellt ta sig till final men där rår de inte på Spanien.

Ikväll ska det visst firas min födelsedag med en liten asado och imorgon blir det ännu mer fotboll. Både EM men imorgon spelar också Chile VM-kval mot uppstickarna från Venezuela.

Feliz Semana Santa

Hola a todos,

Por aquí en el norte chileno todo bien, por fin llegando acá el otoño con sus temperaturas moderadas. Yo que soy adicto al sol solía creer que jamás diría que el otoño e invierno serían esperados pero así es. El verano es hermoso pero ahora me agrada poder salir a caminar sin necesitar que hecharse bloqueador solo para ir a comprar pan.

Mi vida ahora se trastorna en los estudios que acabo de iniciar, una carrera universitaria de Comercio Exterior cuyos ramos incluyen derecho comercial, matemática, administración, comercio exterior, comunicación e inglés. Agradezco la existencia justo de un ramo de inglés básico.... la verdad es que volver a los estudios, a pesar de que está vez sean estudios superiores, me traen bastantes recuerdos de mi vida en San Salvador de Jujuy, hace 13 años. Buenos compañeros, ramos en castellano, el medio ambiente, el atmósfero en las salas... y mas encima un inglés que me llega a aburrir por lo fácil que es añade a la sencación. Pero al fin y al cabo estoy contento con mi carrera, me gusta haber vuelto al banquillo de lectura.

Estamos ya comenzando a festejar la Semana Santa aquí, en el, según yo, país más secularizado del continente. No tenemos ningún plan especial cómo para celebrar el fin de semana sino nos quedaremos aquí en Arica. Este año sin falta voya intentar de hacer una comida tradicional sueca que, a pesar de su numbre Huevos Finlandeses, es un plato tipico justo para la Semana Santa. Les mantendré informados sobre supuestos resultados y/o fracasos. En todos casos me quedan Nubbe y Knäckebröd para recordarme a Suecia de algún modo durante el festivo.

Feliz Semana santa para todos!