Bloggpaus

Bloggen tar härmed en paus på obestämd tid. Författaren behöver finna ny inspiration efter ett antal motgångar under den senaste tiden. Inget allvarligt har hänt, endast missöden som drastiskt påverkar framtiden och diverse beslutsfattande.

 

Kan bara meddela lite kort att det nu interkontinentala Assange-fallet där Sverige lägger sin statsfeministiska näsa i blöt har blivit hett nyhetsstoff här i Chile på grund av landets mycket goda relationer med Ecuador där Julian Assange nu fått politisk asyl men även rent generellt sett då ärendet har kommit att bli en sydamerikansk angelägenhet. Chile och den interkontinentala organisationen UNASUR (Unión de Naciones Sud-Americanas) har redan givit sitt oinskränkta stöd till Ecuador och deras beslut i denna fråga.

 

Till slut glädjs vi åt att San Marcos de Arica ligger ohotad etta i andra divisionen:

 

1 San Marcos Arica 56
2 Barnechea 47
3 Ñublense 47

4 Deportes Concepción 41

5 Unión Temuco 41

6 San Luis 39
7 Everton 38
8 Magallanes 36
9 Naval 36
10 Coquimbo 34
11 Lota Schwager 32
12 Puerto Montt 31
13 Curicó Unido 29
14 Santiago Morning 28

 

Este blog estará en pausa por un futuro indeciso. El autor necesita encontrar nueva inspuración tras un par de frustraciones ocurridas durante el último tiempo. Nada grave ha pasado, solamente algunos fracasos que drásticamente cambiarán el futuro y nuestras decisiones.

 

Brevemente se puede añadir que el caso Assange, ahora intercontinental, donde Suecia intrusa ha metido su nariz feminista, se ha convertido en grandes noticias aquí en Chile, gracias a sus buenas relaciones con Ecuador, país que acaba de otorgar el asilo político a Julian Assange, pero también por el hecho que el asunto ha llegado a ser asunto sudamericano. Chile, tanto como toda la organización intergubernamental UNASUR, ha dado su apoyo irrestricto al Ecuador y a su desición.

 

Mientras tanto, nos alegra ver que San Marcos de Arica van punteros en el Campeonato Nacional B de Chile:

 

1 San Marcos Arica 56
2 Barnechea 47

3 Ñublense 47

4 Deportes Concepción 41

5 Unión Temuco 41

6 San Luis 39

7 Everton 38
8 Magallanes 36
9 Naval 36
10 Coquimbo 34
11 Lota Schwager 32
12 Puerto Montt 31
13 Curicó Unido 29
14 Santiago Morning 28

Lite nytt....

Sent mellan rapporterna nu. Beklagar för det men så har det också varit en lite småtråkig vinterdvala härnere. Två veckors vinterlov från studierna kombinerat med ett nyhetsflöde lika med noll bidrar inte till någon större dos av kreativitet. Temperaturerna har legat på 12-15 grader vilket räknas som kallt här i Arica. Vintern har haft sitt fasta grepp om vår region fram tills för ett par dagar sedan då solen tittade fram för första gången på ett par veckor. En del jordskalv har det varit också, både i Arica och i Sverige. Imorse och häromkvällen skakade det till här, inte något av skalven nådde upp till ens 4 på Richter och häromveckan skakade Sveriges västkust vilket hör till ovanligheterna. Må så vara att man inte är van vid jordskalv (läs: INTE jordbävningar) i Sverige men det var faktiskt pinsamt att läsa hur media vrålade om ”JORDBÄVNING I HALLAND!” och höra folks gråtmilda historier om hur allt hade skakat och hur saker nästan hade gått sönder och hur förfärligt det hade varit.

Jag är just nu i full fart med att avsluta en utbildning för att fortsätta som lärare i engelska, men på mer avancerad nivå. Bara de sista tentorna kvar nu innan man kan titulera sig TEFL Certificated. På tal om studier så har jag ännu inte kommit igång med universitetet, då jag väntar på en dispens från rektorn angående mina betyg. Det är en lång historia som bottnar i ett lite trögkört utbildningssystem, lite mer byråkrati och dessutom reformer inom Chiles utbildningsdepartement som försenar hela maskineriet. Fråga inte, till och med jag är trött på den historien.

Igår var det träningsmatchdag i fotbollsvärlden och både Chile och Sverige förlorade med 0-3. Sverige spelade en avskedsmatch på Råsunda som sorgligt nog ska rivas och Chile var i USA en sväng och spelade en match mot Ecuador. La Roja stod inte alls att känna igen och det måste till en ordentlig kragtagning om förstaplatsen i CONMEBOL’s VM-kvalgrupp ska behållas. Ja, Chile leder Sydamerikas kvalgrupp till VM 2014 i Brasilien.

Vi tillbringade helgen i Tacna tillsammans med svåger och svägerska. God mat, bra shopping och energiskt nattliv. Trevlig stad det där, men jag har fortfarande stor lust att fortsätta vidare norrut i Perú, till Arequipa och Nazca.

Förövrigt är det tydligen hit till Sydamerika, eller närmare bestämt till nyligen nämnda Ecuador, som man behöver flytta/fly för att komma undan de feministiska PK-horderna som härjar i Europa.

Nytillskott

Bienvenida, Camila Paz.

Tillskott

Ikväll kommer en av frugans systrar att få tillskott. Med andra ord blir Gabriela och jag moster och morbror på nytt. Sedan tidigare har vi familjens juveler Fiorenza och Carolina till systerdöttrar så detta kommer att bli den tredje i ordningen. Visserligen är jag bara ingift men flickorna kallar mig "tío", och det räcker för min del.

Söndag kväll

Först några punkter med aktualiseringar:

-Första terminen på universitetet är avklarad och godkänd, och med bra betyg. Med andra ord är det vinterlov men redan på tisdag är det inskrivning till termin nummer två. Snabba ryck.

-Ligger förkyld - IGEN. Men det går väl över snart. Dricker mycket té, äter citron och rå lök. Just det, rå lök ska tydligen hjälpa mot förlylningar. Åt rå lök på frukostmackan, knaprade tomat- och löksallad (Ensalada Chilena) till lunch och så mer lök till kvällsfikan, och faktum är att jag tror att det hjälper.

-Sommar-OS har börjat, och faktum är att jag är märkligt ointresserad av det. Jag har inte sett en endaste fotbollsmatch, jag såg inte invigningen och jag läser inte sportnyheterna om det. Jag slötittade lite från sjuksängen idag på  gymnastiken, där Chile hade två tävlande. Tomás González tog sig till finalen men debutanten Simona Castro hamnade på en föga hedrande 43:e plats.

-Vi är uppe i att köpa en lägenhet. En lite större sådan, 71 kvadratmeter istället för de 55 som vi nu samsas på, på fjärde våningen med balkong och bara ett par kvarter bort. Inflyttningen kommer väl att ske nu under våren, jag ska måla om och putsa till den lite innan.

Förövrigt är det ovanligt torrt med nyheter härnerifrån. Inte ens inom politiken händer något speciellt att berätta om, varken i Chile eller i våra grannländer. Inga studentprotester i Santiago, inga politiska skandaler som det var förra året, inget snack från Perú och Bolivia att de ska anfalla Chile militärt. Antingen är det lugnet före stormen som råder eller så är det helt enkelt vinterpassivitet. Just därför kan jag passa på att lägga ut en helt meningslös text som jag skrev för ett par dagar sedan. Se det som en söndagskrönika:

"Jag bor cirka 10 minuters bilfärd från centrala Arica. Mitt kvarter här kan väl kallas för ett ganska typiskt boendekvarter, med villor, radhus och många lägenhetshus. Ett ganska slött kvarter kanske kan tyckas vid första läsning men faktum är att det finns en hel del kommers även där. Här i Chile, och även i den övriga delen av Sydamerika som jag känner till, finns det ett stort antal kvartersbutiker, av olika typer och olika storlekar. Det kanske är ett fenomen som lever kvar här, men inte längre i Sverige där de flesta små butikerna runt hörnan i de stilla bostadskvarteren har blivit utkonkurrerade.

Jag gillar kvartersbutikerna. Den lilla inrättningen, dit man går och handlar det som man behöver just för stunden, och där man är mer eller mindre bekant med innehavaren och kan stanna till och snacka en stund om livets djup och ytligheter. Och jag vet exakt vad just den och den butiken har som inte den andra har och så vidare. Till exempel har ”El Huaso González” goda empanadas och bra kött medan exempelvis ”Nayra” har färskare bröd än ”El Huaso” och butiken över grusplanen som jag ej minns namnet på har bättre grönsaker än bägge de två tidigare. Man går dit man behöver och handlar lite i taget, inhämtar det bästa från smörgåsbordet av butiker.

I vårt kvarter, jag har inte utfört några djupare empiriska undersökningar på dess exakta storlek men jag antar att det är ett för den mellanstora chilenska staden ganska typiskt medelklasskvarter, finns (om jag nu har räknat rätt) följande kvartersbutiker:

Minst fem vanliga kiosker
Ett oräkneligt antal brödbutiker
Fyra frukt- och grönsaksbutiker
Minst tre internetcaféer
Tre ”botillerías”, butiker med alkoholförsäljning
Tre frisersalonger
Tre snabbmatställen
Tre ”vanliga” restauranger
Tre sömmerskor
Två pizzerior
Två butiker med husdjursfoder
Två kötthandlare
Två taxistationer
En biltvätt
En sushirestaurang
En järnhandel
En fruktbutik
En lotteributik
En presentbutik
En pappershandel"

Söndag kallt

"Den eviga vårens stad" lever inte upp till sitt goda rykte denna söndageftermiddag. Det går långt ifrån att känna igen rara Aricas värmande sol och glittrande vatten denna helg. Ett jämntjockt och genomgrått molntäcke ligger envist över oss och hade jag inte vetat bättre så hade jag tänkt att "ja, nu kommer väl regnet snart". Igår kväll satt vi hemma hos svåger och svägerska och tog ett glas vin och det var så kallt, trots att de glödande resterna från en tidigare asado ännu knastrade i sin oljefatsbädd, att jag var tvungen att svepa en filt omkring mig, på bästa farbrorsvis. Sitter nu här med en kopp hett té och ser hur det blir allt skummare i vrårna i takt med att klockan närmar sig sju på eftermiddagen. Svensk höstvarning á la oktober med andra ord här i norra Chile.

Det har varit en lugn och trevlig helg här annars. Igår hade jag lektion i matematik på förmiddagen och på kvällen gick vi ut med frugans familj och åt en god buffémiddag. Konceptet var smörgåsbordsliknande buffé och så en av de rejälaste grillarna som jag har sett där grillmästaren stod rödblossande och svettig och skar upp rykande bitar av nöt, gris och fågel. 7000 CHP (ca. 100 SEK) för en sådan obegränsad middag är ett helt ok pris tycker jag iallafall. Vi fick också frågan igår om vi ville vara vittnen på svägerskans bröllop i September vilket vi ärade naturligtvis tackade ja till.

Ikväll tänkte jag studera lite juridik inför den sista tentan på tisdag i handelsrätt, sedan är det faktiskt två veckors vinterlov, fram till och med andra veckan i Augusti. Det är helt fel säsong att ge sig ut och luffa runt i Perú nån vecka men det är precis det som jag är sugen på nu under vinterlovet. Jag längtar tillbaka till Arequipa och Cusco...

Hay que pensar antes de opinar

Estas son algunas de las cosas que nuestro Presidente Sebastián Piñera ha logrado realizar durante sus dos años de gobernación, a pesar de pertenecer a la ”derecha”:

-Ha iniciado una reforma en el sistema educacional chileno para hacerlo más justo y menos dirigido al fin de lucro. Sus precedentes socialistas (Michelle Bachelet y Ricardo Lagos) estaban fuertemente en contra de reformarlo.

-Acaba de firmar una ley de anti-discriminación que criminaliza la discriminación a las minorías religiosas y sexuales y a los parapléjicos.

-Firmó hace poco una ley que abre las oportunidades para los chilenos menos afortunados a conseguir un Bono Solidario de Alimentos.

-Abrió la discusión para subir el sueldo mínimo del país. Durante el gobierno socialista nadie hizo nada para mejorar la situación para los obreros del país que ganen lo mínimo.

-Ha prolongado el descanso maternal post-natal con 3 meses a un total de 6 meses.

Aparte de esto…

… la economía chilena está floreciendo durante una época de grave crisis financiera global

… el promedio de desempleo nacional disminuye, a pesar de dicha crisis económica

…  la pobreza y la extrema pobreza también han disminuido más que durante cualquier gobierno anterior

Que Jefe de Estado terrible es Sebastián Piñera, ¿cierto?

Tropiska sjukdomar...

Har Ni någonsin hört talas om ”glaskroppsavlossning?” Jaså inte. Nä inte jag heller, förrän nu. Jag har tydligen fått det.

De senaste två veckorna har jag gått omkring och haft suddiga små ”fläckar” i vänster öga, som ibland följer med blicken. Fläckarna ser ut som små små solskuggor, Ni vet de där som kan dyka upp om man stirrar mot ett ljus för länge. Jag har inte berättat det tidigare helt enkelt för att fläckarna inte har stört mig något nämnvärt och för att jag när jag kommunicerar med folk inte tänker på dem. Men när jag till exempel sitter vid datorn och ser den vita bakgrunden eller när jag läser en bok eller tidningen så dyker de jädrans fläckarna upp, men de har aldrig riktigt stört så pass så att jag lider av dem och därför har de helt enkelt fallit lite i skymundan. Men till slut, häromsistens, letade jag reda på vad i hela världen det kan vara som till och från grumlar min vänstersyn. Och jo, alla symptom som jag har tyder på så kallad ”glaskroppsavlossning”. Ett helt ofarligt ålderstecken som drabbar de flesta människor (närsynta personer som jag kan drabbas i något yngre ålder) men endast ett fåtal upptäcker det och som med tiden går över av sig själv. Det beror på att glaskroppen, ett membran som omsluts av ögonloben, och dess innehållande vätska av ålder börjar krympa en aning och glaskroppen sluter därmed inte helt "tätt" runt ögonloben. Skuggorna man ser är faktiskt riktiga skuggor som glaskroppen kastar på synnerven. Enligt det material som jag har läst på internet (säga vad man vill om svensk vård, men exempelvis Vårguiden.se och liknande internet-alster är helt suveräna) är fenomenet vanligt, helt ofarligt, går över av sig själv efter ett tag och är ett tydligt ålderstecken. Det där sista epitetet gör knappast min lördagmorgon, ålderskrämpor...

Har annars legat hemma denna veckan med en annan smaskig bacillhärd: Bronco-Alveolitis heter det på spanska och jag hittar ej en översättning på det. En inflammation av lungornas alveoler som jag tack och lov inte blev särskilt lidande av jämförelsevis. Symptomen är lite feber, rethosta och ibland en lätt andnöd. Men efter en penicillinkur är ordningen återställd.

Det har varit lite lugnare på studiefronten också denna vecka. Lämnade in ett stort slutarbete i juridiken i tisdags, ett grupparbete som JAG var tvungen att göra för att ingen annan av mina tre grupp"kamrater" hade gjort något alls eller ens visade motivation för att delta, och detta trots att jag låg med 38 graders feber. Jag skulle ha strukit deras namn och bara skrivit mitt på... Det var första och sista gången som jag samarbetar med dem i något överhuvudtaget.

Lo que verdaderamente importa

Mientras los periódicos y las televisiones hablan de la vida de los famosos, el jefe de la tribu Kayapo recibía la peor noticia de su vida:

Dilma, la presidenta del Brasil, ha dado el visto bueno a la construcción de una planta hidroeléctrica enorme (la tercera más grande del Mundo). Es la sentencia de muerte a todos los pueblos cercanos al río, ya que la presa inundará 400.000 hectáreas de bosque. Más de 40.000 indígenas no tendrán donde vivir. La destrucción del hábitat natural, deforestación y la desaparición de multitud de especies es un hecho.

¡40.000 seres humanos!...
¿Y nos preocupamos por 6 o 7 o 10 que llenan las revistas?
¿Qué llevan puesto?
¿Con quién se casan?
¿De quién se divorcian?...
¡Por Dios... qué vergüenza, sentimos los que valoramos cada VIDA COMO ÚNICA!

La "impresión" que tuvo el jefe de la comunidad Kayapo al enterarse de esa decisión, su gesto de dignidad y de impotencia, bajando la cabeza, llorando... ante el avance de "nuestro progreso", hipercapitalista, la modernidad depredadora, la civilización que no respeta la diferencia ...

¿Hasta cuándo aún?

Pregunta

¿Cómo se dice "Virgen" en Aymara?

"Chuchayntakta"

Reflektion

Något märkligt hände på universitetet ikväll. Jag hade lektion i matematik till halv midnatt. Vi räknade andragradsekvationer och -funktioner samt räknade ut kurvans lutning, brytpunkten på y-grafen och så vidare, ja Ni minns säkert från Er egen skolgång. Mig har ämnet givit dåliga vibbar i snart 15 år. Men här kommer det märkliga: jag hade roligt. Det var roligt att räkna matematik ikväll. Det kanske bådar hyfsat gott inför provet nästa tisdag.

För övrigt höll jag och två klasskamrater ett föredrag i administration igår kväll, och sällan har väl ett föredrag gått sämre. Geniknölen Bosse Ringholms presskonferens om Inga-Britt Ahlenius 1999 var riktigt bra i jämförelse med dravlet som vi presenterade igår.

Algo bastante extraño ocurrió en la universidad esta noche. Tuve clase de matemática hasta las 23.30. Hicimos ecuaciones de segundo grado y sus funciones, sus discriminantes y vértebras y todo que le acompañan, Uds seguramente que se acuerdan de lo mismo desde su tiempo escolar. A mí el tema me leva 15 años causando mala vibra. Pero lo extraño es lo siguiente: me entretenía. Era divertido hacer matemática esta noche. A lo mejor es un buen signo para el examen el Mártes siguiente.

Además tuve ayer una disertación en la clase de administración con dos compañeros y creo que jamás se ha realizado una peor disertación. El discurso por parte del genio Bosse Ringholm sobre Inga-Britt Ahlenius en 1999 estuvo muy bueno en comparación con el disparate que ayer presentamos.

God lördag afton

Lördag afton i midvinterns Chile. Det känns fånigt att som svensk gnöla på kylan när kvicksilvret aldrig någonsin sjunker under 10 grader men kvällarna känns kalla nu, till och med i Sydamerika. Ibland har det hänt att man vaknar på natten och fryser, men husen här är helt enkelt inte byggda för att klara kyla, de är byggda för att klara jordbävningar. Det är med andra ord lika kallt/varmt ute som inne.

Man börjar se tillstymmelse till ljus i en lång mörk tunnel av studier nu. Denna veckan har det bara varit ett prov och inlämnande av tre uppsatser. Och det tycker jag har varit riktigt avslappnande.

Sjukstuga här annars med frugan däckad i dunderförkylning och två kissemissar med varsin virusinfektion. Med andra ord PAAAARTYYY!! Sitt inte uppe och vänta på mig, älskling.

Skämt åsido

Jag agerar sjuksyster här hemma. Kärestan sover mest hela tiden och vill när hon är vaken ibland ha dricka eller en kopp té eller en ny DVD-film så det är inga problem. Katterna däremot ska ta varsitt piller en gång per dag och jag måste fribrottas med  de hårbollarna varje gång jag ska försöka böka in medicinen i truten på dem. Men alla tre är på bättringsvägen, tackar som frågar. Om Ni minns för ett tag sedan så utlyste jag en namntävling här på bloggen om vad våra katter skulle heta. Jag ska först ta tillfället i akt och å det djupaste tacka för det överväldigande gensvar som vi erhöll (totalt inkom 0 förslag) men också berätta att katterna efter egoistiskt övervägande sedan en tid tillbaka heter Ramón och Julieta. 

Det var ju ett tag sedan Fotbolls-EM slutade men ska vi ta och prata lite om årets idrottshändelse och sätta punkt för det nu? Spanien vann, och vem hade trott något annat? Inte jag i alla fall. Jag tippade dock Tyskland som finalmotståndare men dessa åkte ju som bekant ut mot ett för en gångs skull spelmässigt och strategiskt riktigt bra spelande Italien. Så var det då finalen, sydeuropeiskt derby. Jag både trodde och hoppades på spansk seger och det fick vi ju med råge. Jag anade innerst inne kanske 2-1 eller eventuellt 2-0 till tjurfäktarna men 4-0?? Och i en final?? Och mot Italien?? Nu när spanjorerna äntligen (?) har brutit sin mästerskapsförbannelse finns det inga i den kända delen av universum som besegrar dem när det gäller. Spaniens mästerskapssvit kan bli tråkigt lång.

EM 2012 blev en hyfsat trevlig tillställning till slut. Spanien vann alldeles otroligt väntat, Sverige var en väntad besvikelse förrutom i sista matchen mot Frankrike, Ryssland fick tyvärr punktering (jag gillar Rysslands charmiga fotbollslandslag men det chauvinistiska anhang av pack som följer dem kan gott stanna kvar i Sibirien), Danmark orkade inte ända fram, kämpande Irland med sina gröna, glada och skrålande supportrar slutade allra allra sist och Holland blev kanske EM-historiens största negativa överraskningar. Det bästa med värdnationerna var inte deras lag i sig  utan deras fans. Fantastisk stämning skapades i Warzawa och Kiev när Polen respektive Ukraina spelade match.

Två faktorer bidrog dock till en liten personlig smolk i EM-upplevelsen. Dels hade jag så inbilskt mycket studier under juni månad att jag inte hann eller orkade bry mig om turneringen så mycket som jag hade önskat, men också bidrog det faktum att jag sedan ett och ett halvt år tillbaka bor i Sydamerikas minst fotbollsintresserade land, med eventuellt undantag för Venezuela. Mina bekanta här var sorgligt ointresserade av världens tredje största idrottshändelse och på universitetet frågade mina studiekamrater mig vad det var för nån fotboll som spelades borta i Europa, VM-kvalet? Ointresset här nere ledde också till att endast dryga hälften av matcherna visades på chilensk tv och inte en spaltcentimeter referat skrevs i tidningen, förrutom när de större lagen spelade. Och när jag säger "större lagen" så menar jag Spanien, Italien eller Tyskland.

Nu är det stor nedräkning inför VM 2014 i Brasilien. Jag kommer att åka dit, någon som ska med?

Annars som sagt börjar man skönja slutet på första terminens ekonomistudier, vilken har varit riktigt rolig. Det går bra också, jag spikar väl inte alla tentor direkt men jag tycker ändå att snittbetyget 5,9 hittills av 7 möjliga är ganska ok. Det som drar ner är Administration som trots att det är både givande och roligt är mycket svårt, och min ständiga nemesis: Matematik.

Jag är också mitt uppe i att erhålla permanent uppehållstillstånd i Chile eftersom jag har bott här med tillfälligt uppehållstillstånd i mer än ett år. Tack och lov är det mindre byråkrati nu än förra året, då jag ansökte om tillfälligt uppehållstillstånd. Kort sagt fungerar det såhär: om man är gift med en chilensk medborgare och bor i Chile så har man per se legal rätt till ett tillfälligt uppehållstillstånd, men det sker inte per automatik. Man måste själv knata och knota omkring hos myndigheter för just alla nödvändiga papper och intyg och stämplar för att sedan knata och knota iväg till sin regions migrationsdepartement och där lämna in bibban av papper samt ens pass. Efter två-tre veckor kommer så beskedet och passet med ett fint klistermärke som säger "RESIDENCIA TEMPORAL en la REPÚBLICA DE CHILE", underskrivet av guvernören själv. Det var lite lättare nu, dokument och ansökningshandlingar kunde man ladda ner på internet men det var ändå en rejäl lunta papper som skickades ner till Santiago och det nationella migrationsdepartementet häromdagen.

Det var längesedan jag skrev en söndagskrönika men håll utkik imorgon! 

Dilemma

Vad är viktigast och bör inneha högst prioritet: studera administration inför en examen eller att se EM-semifinalen mellan Tyskland och Italien?

Bomber och granater... och midsommar

Sen måndag kväll och stilla nokturn i Chile. Tidig tisdagsmorgon med gryende fågelkvitter i Sverige. Jag har precis haft tentamen i engelska och fick alla rätt. Gratulera mig inte, jag hade svårare engelskprov när jag gick i femte klass i grundskolan. Jag hade däremot en tentamen i handelsrätt häromveckan och nu kommer jag att gå emot all svensk avskyvärd jantelag som finns och skryta med alla rätt även på den tentamen. Ibland är man faktiskt ganska bra. Riktigt bra till och med. Så är det.

I fredags kväll blev mitt universitet bombhotat mitt när vi hade lektion i internationell ekonomi. Läraren beordrar oss alla ut, snart stod en samlad studentkår på gatan och inom fem minuter anlände ett par bilar med Carabineros, Chiles paramilitära poliskår. Dessa agerar nu med den underbara pragmatism som kännetecknar denna fantastiska polis' handlande. Istället för att lunkande gå omrking och "avvakta i väntan" vrålar deras befäl ut till oss studenter från en megafon att "BORT! GÅ HEM! FÖRSVINN! VI HAR BEFÄLET NU!" varpå skolkvällen avslutades för den aftonen. Pragmatismen fullbordades när jag tillsammans med en klasskamrat gick mot taxi colectivos och vi såg hur Carabineros' specialstyrka GOPE (Grupo de Operaciones Especiales) anlände i sin mörkgröna bepansrade buss. GOPE är inte några snälla pojkar, de är väl närmast att jämföra med Nationella Insatsstyrkan, men här har varje region sin egen grupp med GOPE. Det är krut i Carabineros de Chile.

Hotet var dock inte ett dåligt skämt som vi till en början trodde. Idag fick vi höra av en lärare att GOPE mycket riktigt hade funnit en hemmagjord bomb i universitetets lärarrum. Carabineros grep sent duktigt nog sent på fredagkvällen den ansvarige för ett potentiellt bombdåd och kanske till och med dödsoffer. Den gripne är en student, jag vet inte i vilket ämne, som det gick dåligt för och som tydligen ville avbryta en tentamen och som fick för sig att smuggla in en bomb, av det mindre slaget, i lärarrummet. Men läs vidare: den eventuella bombningen försiggick av ett telefonsamtal till rektorns sekreterare, i sedvanlig ordning. Den klantigaste jädra bombmannen i världshistorien fick för sig den utomordentligt geniala idén att ringa och hota universitetet FRÅN SIN PRIVATA MOBILTELEFON! Det var bara för Carabineros att avläsa numret ur sekreterarens telefon och sedan åka och plocka Dynamit-Harry som nu riskerar 15 års fängelse, inte för bombhot eller "försök till förstörelse" eller liknande, utan för terrorism mot staten. Mitt universitet är statligt och räknas som statlig egendom, så staten kommer att väcka åtal mot grabben för terrorism.

Así me gusta, Chile.

Helgen har däremot varit lugn och stilla. Svensk midsommar gick stilla förbi, jag lagade en god middag på lördagkvällen och hade sill, färskpotatis, knäckebröd och en liten nubbe i tankarna. Jag har under veckan och helgen sett en del fotboll och inget resultat är förvånande. Portugal vann, Tyskland vann, Spanien vann och Italien vann tyvärr. Jag gissade ordentligt fel på rysk framgång tidigare men jag tror fortfarande på Spanien mot Tyskland i final, med spansk seger. Spanien har världens bästa landslag och det finns nog inget annat som kan besegra ett bra spelande Spanien idag.

Escribo

Escribo. Escribo que escribo. Mentalmente me veo escribir que escribo y también puedo verme ver que escribo. Me recuerdo escribiendo ya y también viéndome que escribía. Y me veo recordando que me veo escribir y me recuerdo viéndome recordar que escribía y escribo viéndome escribir que recuerdo haberme visto escribir que me veía escribir que recordaba haberme visto escribir que escribía y que escribía que escribo que escribía, también puedo imaginarme escribiendo que ya había escrito que me imaginaría escribiendo que había escrito que me imaginaba escribiendo que me veo escribir que escribo.

Sverige - Frankrike 2 - 0

Såhär vill jag se blågult i fortsättningen!

Tisdag morgon

Hoppas att Ni har översikt med den sviktande kvantiteten på texter här under den senaste tiden. Mina universitetsplikterna kallar, jag håller bland annat på att skriva en 15 sidors uppsats om Chile och APEC som ska redovisas på fredag och på torsdag är det prov i matematik igen. Att skriva uppsatser tycker jag är roligt men fy för matematik... i 25 år har jag försökt att bli vän med Matematik men nej, han vill helt enkelt inte vara min vän och snart börjar mitt tålamod och min goda vilja att tryta.

Jag försöker också hinna med lite fotboll också, världens tredje största idrottsevenemang missar man bara inte. Jag hyste inte mycket hopp om svensk framgång men nog borde Sverige ha tagit minst en poäng mot ett lag som Ukraina?? Matchen mot England kanske inte var mycket att orda om då Sverige faktiskt spelade fullt godkänt men förlorade mot en bättre motståndare ergo inte mycket att göra. Sverige åkte inte ur turneringen efter matchen mot England, Sverige åkte ur turneringen redan efter den ärkeskrala insatsen mot Ukraina. I eftermiddag är det match mot Frankrike och ska heder och ära kanske inte återtas men åtminstone inte vara lika bortblåsta som tidigare så ska Sverige ta minst en poäng idag.

På tal om fotboll inträffade en trevlig händelse i söndags: vårt San Marcos de Arica gick segrande ur den chilenska andradivisionen efter 0-0 borta mot Deportes Concepción. Fullt med tutande bilar på stan och folk som gick gatorna fram med blårandiga flaggor och tröjor. Kul för lilla San Marcos och lilla Arica! Dock så räcker inte ligasegern ännu till ett avancemang då Segunda División spelar två fulla säsonger per år, en höstsäsong och en vårsäsong, och den totala segraren i slutet av året avancerar till Primera División. Men utgångsläget för San Marcos är ju onekligen till fördel.

EM, Studier, Fotboll, Perú och lite annat

Buenas noches,

Här sitter jag med ett gott glas chilenskt vin och slappnar av i kvällsbrisen efter att hälften av en hektisk vecka går mot sitt slut. Det är fullt ös här, har precis haft en rätt stor tentamen i handelsrätt... man drunknar just nu i studier och det jag sade i förra inlägget om sydamerikaner och god planering står jag till 150 % bakom. Mina studieresultat är väl goda men det är intensiva veckor som vi har framför oss. Dessutom är det ju fotboll, hur ska man få något uträttat med....

Ska vi prata lite om Sveriges insats mot värdnationen Ukraina i måndags kanske? Självklart är jag tillräckligt man för att ta en förlust om motståndarna de facto är ett bättre lag, men sättet som Sverige förlorade mot Ukraina är både irriterande och oroväckande, för Ukraina är inte ett bättre lag än Sverige. Jag får mardrömma mig tillbaka till EM 2000 för att se ett svenskt landslag spela så hafsigt, fegt och oinspirerat som spelet som de blågula visade häromdagen. En lite obegriplig laguttagning och laguppställning kanske bidrog till det dåliga spelet, vem vet. Enligt mig fick endast tre spelare godkänt: Zlatan, Chippen och Isaksson. Sveriges målvakt sveks av ett uselt försvarsspel och ska inte alls lastas för målen. Kim Källström sprang och slet och försökte men gjordes dålig av sina lagkamrater på mittfältet som inte var mycket till hjälp. Och Zlatan som offensiv mittfältare?? Nej, vårt Blågult får ta sig i kragen mot betydligt starkare motstånd som England på fredag. Om Sverige förlorar men ändå ger sitt max är det ju inte mycket att göra, men man ska inte behöva förlora på grund av en dålig inställning och en ovilja att spela. Höjdarkommentaren av Erik Hamrén om varför man släppte bevakningen på Andriy Schevschenko i straffområdet visar lite på förvirringen: "Hade vi markerat honom hade ju någon annan gjort målen..." Och jag håller helt med vår lagkapten Zlatan om att det är ett ganska märkligt uppträdande att efter en så dålig insats gå bort och tjoa på fru och flickvän på läktarna som om det vore någon sorts distriktsmästerskap i friidrott.

Ryssland var som sagt en trevlig upplevelse, snacka om kämpaglöd och vilja mot Tjeckien! Det var ett nöje att se ryssarna springa och kämpa på varje boll och de kan mycket väl ta sig till semifinal. Kanske final till och med?

Italien och Spanien spelade ut varandra i en taktiskt perfekt men inte särskilt underhållande match. Återkommer om dessa lag.

Tyskland är en finalkandidat.

Holland - vilken besvikelse hittills!

Danmark stod för en skräll med vinsten mot Holland men lyckades inte på Portugal i en riktigt bra spelad match tidigare idag. Jag hoppas på en ny kämpainsats mot Tyskland.

Annars har det inte hänt så mycket matnyttigt att rapportera om här i midvinterns nordchile. Vi hade födelsedagsfirande för lilla mig i all enkelhet med asado och vänner hemma hos svärmor i fredags kväll vilket faktiskt var riktigt trevligt. Jag brukar inte vara mycket för födelsedagsfirande, mitt eget det vill säga, men i fredags blev det mycket lyckat. Min lite blygsamma personlighet uppskattar mer det avslappnade firandet med några få inbjudna exempelvis till en asado eller middag istället för det svulstiga pompösa. Jag uppskattar även en god middag med nära och kära på restaurang men då utan sång och spektakel från personalen.

Det mullrar och skakar ganska rejält lite titt som tätt både idag och några dagar framöver, men det är bara vår armé som har en övning uppe i bergen. Tänk er liknande scenario i Sverige.

Vi var en kort sväng i Tacna på lördagen för det gamla vanliga, det vill säga göra ärenden. Jag köpte ett par nya glasögon vilka visade sig vara alldeles utmärkta och de kostade minst fem gånger mindre än vad de skulle kosta i Sverige. Vi åkte dock inte till Patroncito som är vårt stamställe utan vi åt en fantastisk lunch på ett ställe inne i stan. Se nedan två av de mest typiskt peruanska rätterna som finns. Jag upprepar: maten i Perú är gudomlig och i sig värd ett besök i landet, bara se här:

Ceviche - Rå fisk marinerad i limejuice och kryddad med färsk lök, färsk chilifrukt och färsk koriander. Helt suveränt. Det som ligger bredvid är kokt pumpa och kokt majs. Observera storleken på majskornen. De ser kanske inte stora ut på fotot men jag har sett klasar med vindruvor med mindre storlek än peruansk majs.

Lomo Salteado - Peruansk husmanskost. Marinerat nötkött och grönsaker med koriander, serverat med kryddstarkt ris. Enkelt och mycket gott. Och ja mamma, jag beställde in en liten öl till maten... Den med oerhört naturliga smak- och färgämnen innehållande Inca Kolan till höger i bild var dock till sväran.

När vi kom tillbaka till Chile var La Roja i full färd med att besegra Venezuela på bortaplan med 1-0 i VM-kvalet. Gränsövergången mellan Perú och Chile består av en byggnad med två "rum", ett där Ni visar pass för internationella polisen och ett andra "rum" med tullen. Dessa bägge uniformerade myndigheter försöker alltid visa sin auktorietet när man anländer gränsen men just denna dag hade både polisen och tullen varsin TV igång. Koncentrationen och auktoriteten var väl lite sisådär och då Chile i sista sekunden av matchen, precis då vi ska gå igenom tullens magnetröntgen, gör 2-0 hör vi hur två sprakande TV-apparater skriker "GOOOOOOOOOOOOOOOL CHILENO" varpå ett unisont jubel hörs från både polis, tull samt resenärer. Uniformerade internationella poliser gör high five och hoppar av glädje, tulltjänstemän likaså och jag som naturligtvis jublar tillsammans med de andra resenärerna ger såklart Gabriela en segerpuss men finner mig sedan helt plöstligt görandes high five med ett par helt okända tulltjänstemän samtidigt som unga tullpraktikanter skriker "GOOOOOL" och kramar om varandra. Det var en fantastisk känsla och Chile fick sin väntade revanch på Venezuela sedan förlusten i Copa América. 

Fotbolls-EM!

Som jag har längtat, och äntligen är det igång! Fotbolls-EM är här och det kommer att handla mycket om fotboll den närmsta månaden, det kan jag lova. Och JA, jag har köpt mitt samlaralbum och en hel del bilder. Varför bryta en över 20 lång år tradition?

Mycket studier har det varit denna vecka och jag har inte haft ork eller tid för att blogga. I onsdags var det diagnos i juridik, i torsdags diagnos i administration. Idag är det examen i internationell ekonomi och föredrag i kommunikation och nästa vecka är det prov i administration och juridik samt inlämning av arbete till internationell ekonomi. Hur ska jag hinna plugga med all fotboll?? Skämt åsido, men fördomen om sydamerikaner och god planering sätts på sin spets nu i slutet av terminen och ALLT ska tenteras och/eller inlämnas på en och samma gång. Nu tar jag dock en halvtimmes paus från läsningen och ger ifrån mig ett livstecken.

Jag missade matchen mellan Polen och Grekland men jag har halvt om halvt mellan studierna sett den mycket bra drabbningen mellan Ryssland och Tjeckien. Med Rysslands fotbollslandslag är det lite som Rysslands senaste bidrag till Eurovisionen; vem kan INTE gilla dem? Ryssarna spelar roligt, fantasifullt, snabbt och effektivt och fyra mål mot ett visar på klasskillnad. Ryssland kommer att bli farliga i EM, fortsätter de spela såhär kan de rentav nå final.

Inför världsmästerskapet i fotboll för hela två år sedan gjorde jag en lista över de lag som jag mest gillade, och här kommer en likadan över årets fotbollshändelse. Observera: precis som tidigare så visar detta vad jag TYCKER och inte vad jag TROR.

Sverige

Såklart. Hyser inte mycket hopp för blågult men hoppet är också det sista som övergiver människan.

Danmark

Grannar och bröder, i skandinavisk anda håller jag självfallet jag på dem.

Tyskland

Nordeuropas giganter och eleganter. De kommer att gå långt.

Irland

Kul att Irland är med igen! Deras fans är fantastiska och de gröna kan kämpa sig till ett helt ok resultat genom ren och skär viljestyrka.

England

Jag vet egentligen inte om jag ska ha England med här eller inte. Å ena sidan tänker jag att de har en bred fanbas som sätter färg på vilket mästerskap som helst och de KAN faktiskt spela riktigt bra och trevlig fotboll. Å andra sidan tänker jag: jaha, och?

Grekland, Holland, Kroatien, Polen, Ryssland, Spanien, Tjeckien, Ukraina

Utan rangordning. Det gör mig detsamma hur det går för dessa.

Portugal

Nix, jag gillar inte Portugals landslag. Och att deras bäste spelare är den fuskande grinollen Cristiano Ronaldo gör inte saken bättre.

Frankrike

Bubblare på ute-listan. Jag har aldrig varit särskilt förtjust i Les Bleus men efter att ha sett hur dessa uppkäftiga divor betedde sig i senaste VM mot sin tränare, sitt landslag, sina fans och sitt land så åkte de rakt in på näst sista plats. Det var beklämmande att se en av världens starkaste fotbollsnationer degradera sig till bortskämt barn-nivå.

Italien

Precis av samma anledning som tidigare. Lika mycket som jag tycker om Italien som land, lika illa tycker jag om fulspelande Azzurri med sina myglande divor. Jag upprepar: Italien åkte på lång 2-2 - näsa mot Skandinavien år 2004 och jag hoppas verkligen att något liknande händer även i år.

Hur går det då? Tyskland är alltid starka och kan vara en het finalkandidat, och Holland likaså. Kan bara England få spelet och spelarna att fungera så går England också långt, för bra spelare har de. Tyvärr går det också alltid bra för Italien. Men det blir väl Spanien igen till slut. Till syvende och sist känns det som att det saknas riktig konkurrens till spanjorerna, Holland är inte lika starka som tidigare och Tyskland och England kan eventuellt ta sig till final men där rår de inte på Spanien.

Ikväll ska det visst firas min födelsedag med en liten asado och imorgon blir det ännu mer fotboll. Både EM men imorgon spelar också Chile VM-kval mot uppstickarna från Venezuela.

Hurra för mig...

Idag för Herrejesus 31 år sedan föddes jag... vart tar åren vägen?

Jag tror att firandet blir ganska lungt men till helgen höjs eventuellt temperaturen. Vi får se.

Lördagsmys

Undrar varför jag helt enkelt inte kan misslyckas med matlagning.

Fredagsmys?

Fredag afton, och solen sjunker i havet.

Ungdomens musik och helgens förväntningar

ekar här redan och var i kvarteret.

Prat och skratt hörs från öppna balkonger,

där fredagsgroggen avnjuts.

Grannarns glädjs åt sitt fredagsmys.

Men inte jag inte.

Jag är på väg till universitetet

för 5 timmars lektioner i kommunikation

och internationell ekonomi.

Plikten framför allt, studierna kallar,

innan även jag kan knäppa en kall pilsner

och säga "Shabat Shalom".

Redo för tentaskrivning häromveckan. 

Lillördag kväll

God lillördag! Klockan är nu snart midnatt i Chile, onsdag kväll, och det är en så behaglig afton! Lungt och stilla, lite svalka i luften. Havet, det beskedliga, brusar i bakgrunden.

Igår fick Arica finfint besök av självaste Presidente Sebastián Piñera. Han kom, tillsammans med bland annat hälsoministern, för att inviga vårt nya och rätt stora regionala sjukhus, vilket bara innebär positiva medföljder för vår region i norr. Presidenten passade även på att lova att samtliga som bor i Cerro Chuño ska få nya bostäder. För Er som inte känner till Cerro Chuño kommer här en kort beskrivning av ett stort (och internationellt) problem. Cerro Chuño är ett bostadsområde i utkanten av Arica som byggdes på 80-talet, och området härbärgerar mest familjer från medel- till lägre socio-ekonomiska samhällsklasser. Till saken hör den att bostadsområdet är byggt på ett ställe där ett chilenskt luftbolag hade dumpat tungmetaller, som bly, kvicksilver, arsenik och andra godsaker. Tungmetaller som företaget hade inköpt från svenska Boliden, slagg- och restprodukter från Sverige som företaget "skulle ta hand om och utvinna", vilket visade sig vara lögn och bluff och båg. Boliden säljer eländet billigt och skeppar hit det, varpå det chilenska företaget helt sonika och väldigt olagligt dumpar det i utkanten av vår stad och strax efter går under jord. Några år senare byggs det hus och lägenheter i området. Folk som bor där är sjuka och har i åratal väntat på att få nya bostäder då det framkom vad det var för grund som deras hus var byggda på. Eftersom människorna inte hade de främsta socio-ekonomiska förutsättningarna för att bara flytta sådär i största allmänhet så har de tvingats bo kvar på den förgiftade marken, ända tills nu då de äntligen har fått löfte från president Sebastián Piñera om nya moderna bostäder långt bort från det tungmetallförgiftade Cerro Chuño.

Som svensk känner man lite extra bitterhet över det sorgliga faktum att roten till eländet i Cerro Chuño kommer från ett svenskt bolag och att vanligt folk lider för att ingen vill ta ansvar. Boliden har definitivt inte någon ekonomisk eller politisk skuld eller ansvar i denna fråga, utan skulden ligger helt och hållet på det chilenska luftbolaget och dess oseriösa, kriminella och oansvariga representanter som nu skyller på Sverige. Visst, Boliden borde gjort lite mer research innan de sålde sitt skräp, så lite moral kanske Boliden borde känna, dock absolut inte något tvång att lösa problemet. De gjorde en fullt legal internationell handelstransaktion med det som till synes var ett seriöst chilenskt utvinningsföretag, som dessvärre visade sig vara en bunt korrupta skurkar. Boliden är ett multinationellt företag som borde ha koll på sina handelspartners, helt klart. Men hur som haver, nu har Chiles regering beslutat om att uppföra nya bostäder åt de som bor i Cerro Chuño, deras gamla hus ska rivas och området ska stängas för allmänhet. Inte en dag för sent, barn ska inte få automatisk blyförgiftning i ett land som Chile bara för att de bor hemma. Det är krut i Sebastián Piñera, han löser inte bara detta utan väldigt många andra problem som Chile har.

Jag fick också idag äran att delta i CENSO, en nationsvid undersökning och kombinerad folkräkning, så nu är man en del av den chilenska statistiken.

Ikväll när jag återvände från universitetet upptäckte jag när jag anlände till grinden i vårt gated community att den stod olåst och öppen, likaså porten där bilarna åker in, och det fanns inte tillstymmelse till nattvakt någonstans. Vilken säkerhet vi har, vad betalar vi månadsavgiften för?? Här skulle ju Bildsköne Bengtsson kunna ta Janne Olsson och Clark Olofsson på guidad rundtur...

Gato chileno

¿Cómo se sabe que el gatito es chileno puro?
No, no porque diga "Miau po"...

Es porque le encanta la palta.

Eurovision Song Contest 2012

Såhär i Eurovisionstider (några dagar sent, jag vet) så kommer lite kommentarer om årets spektakel. Jag hade turen att bland alla kabelkanaler hitta TVE, TV España, som direktsände finalen så jag kunde följa årets pseudohändelse även härnere i Chile som är lyckligt ointresserat av allt vad Eurovision heter.

När jag publicerar detta har Sverige och Loreen redan vunnit för länge sedan och vi vet alla hur det har gått för våra respektive länder och respektive favoriter. Men detta är var jag tyckte om Eurovision Song Contest anno 2012, en ovanligt bra omgång förövrigt. Och detta är inte allt utan bara det mest minnesvärda, både på den positiva och negativa skalan.


Vi börjar med det positiva:

ARENAN: Ovanligt snyggt, riktigt imponerande. En höjdare att se interiören och hur nationernas flaggor speglas från fasaden i Kaspiska Havet innan varje nummer.

LETTLAND: Jag tycker faktiskt att låten är riktigt trevlig, trots undermålig koreografi på scen. Men rent musikaliskt är det en bra sång, konstigt nog. Den är nederlagstippad överallt men jag gillar den.

RUMÄNIEN: Härligt! Jag gillar denna sång mer och mer. Denna skulle mycket väl kunna vara en sommarhit här i Sydamerika. Riktigt trevlig och glad musik med tydliga Sydamerika- och Karibieninfluenser som jag blir på bra humör av.

CYPERN: Definitivt semifinalens och kanske hela årets bästa sång. Härligt och glatt sommardisco och faktiskt riktigt snyggt framträdande. Mycket bra sång som sätter sig direkt och inte går ur huvet på ett tag. Kanonbra!

RYSSLAND: Jag brukar verkligen inte tycka om Rysslands narcisistiska och egotrippade bidrag i ESC men vem kan INTE älska tanterna från Udmurtien och deras härliga välkomnande melodi?? Om Babushki vinner hela allt på lördag blir inte jag särskilt ledsen i varje fall.

SERBIEN: Vackert, elegant, stämningsfullt och genuint, som alltid när Mäster Zeljko gör något i Eurovisionen. En av mina absoluta favoriter.

MAKEDONIEN: Hör och häpna men denna är en av mina favoriter. Rent musikaliskt är det en fantastisk låt men den är ju helt felkomponerad. Varför har man pimpat upp något som inte ska vara uppimpat? Men rent musikaliskt är det en fullpoängare.

MALTA: Jomenvisst, en riktigt bra sång. Bra till och med. Inte originellt alls men snyggt gjort och en sång som sätter sig.

SVERIGE: Äntligen säger jag! Äntligen skickar Sverige en sång som inte är dålig till Eurovisionen, det var mycket länge sedan Sverige var ens ”odåliga” i ESC. Detta är faktiskt riktigt bra, och vilken röst Loreen har! Jag tror inte att vi vinner men jag är glad över att vi har en bra sång i ESC och att återigen slipper skämmas, med tanke på all ofantlig smörja som Sverige skickat de senaste 15-20 åren, med möjligtvis ett eller två undantag.

TURKIET: Jag gillar detta, en bra sång med skönt gung. Jag får lite känsla av ottomanska sjöfarare från Konstantinopel när jag hör sången. Lite småtrevligt!

Och här kommer något av det mindre positiva...

PROGRAMLEDARNA: Men vad är det här för töntar? Skäms de inte, det gör i varje fall jag när jag hör deras hemvävda skämt som ingen finner roliga. Hur pinsamt dåliga får man vara?

MONTENEGRO: Den här alkoholiserade pundaren från Balkan och hans äckliga så kallade musik gör mig bara på dåligt humör. Har vi inte haft tillräckligt med usla parodier från öst i Eurovisionen snart?

ALBANIEN: Jag vet inte vad det är som jag ser och hör, och det skrämmer mig. Sångerskan ser ut som den onda häxan från tecknade Narnia och den flätade korgen hon har på huvudsvålen gör inte saken bättre.

SAN MARINO: Det mest obegripliga bidraget i historien? Vad fan är meningen med detta? En 37-årig vuxen kvinna klär ut sig till bortskämd fjortis, sjunger en mycket dålig hyllningssång till Facebook och står som en brat med dator och skryter om cyber-sex och en miljon vänner. Är det parodi på Facebook? Det är möjligt men det märks då rakt inte.

LITAUEN: Tydligen den mest kompletta artisten i världen enligt litauiskt omdöme, men då måste han vara bra på annat i så fall för inte fan lyckas han visa någon grad av kompletthet på denna musikscen. Och vad i Guds namn besatte honom att sätta på sig en ögonbindel med diamanter? En urdålig sång som mest låter som något som Village People ratat bidrar heller inte till ett intryck av kompletthet.

Helgrapport

God afton

Bara för att göra Er avundssjuka: såhär ser Arica ut en vanlig höstdag med 25 kyliga grader.

Här har det varit fullt upp de senaste dagarna, förrutom en massa studier och tentor har det även varit tid för socialt liv. Vi kan börja med fredagen, då det först var en enkel After School med klasskamraterna. Vi var ett litet gäng som först skulle ta oss in på den omtalade Bierfest men det slutade i ingenting, se nedan, så vi hamnade på en pub i centrum och drack några öl, umgicks och hade trevligt. De yngre förmågorna (de flesta i min klass är mellan 20 o 25 år gamla) gick sedan vidare till ett disco för att dansa men Farbror Fredrik med sina snart 31 år fyllda valde att åka hem vid elvatiden och tur var väl det med tanke på vad som hände på lördagen. Då var det nämligen en vinfestival i byn Codpa, kanske 150 km sydost om Arica. Det ”folk” som skulle hämta oss på eftermiddagen mitt under den spännande strafflägningen i Champions League-finalen var en gammal kompis till Gabriela och dennes kompis med flickvän som hade fått låna en rejäl Ford Explorer att köra vårt glada sällskap upp i bergen till Codpa. Vi reste under eftermiddagen och kvällen genom öknen under den mest spektakulära stjärnhimlen som överhuvudtaget går att beskådas på denna sidan Solsystemet. Vi var till och med tvungna att på ett ställe stanna bilen, stänga av ljus och allt, bara för att låta ögonen vänja sig vid den makalösa syn som stjärnhimlen på 2000 meters höjd i Atacama erbjuder. Stjärnorna bjuder på så mycket ljus att himlen inte längre är svart utan snarare mörkgrön, med myriader av solar, stjärnor, planeter och okända himlakroppar som oavbrutet blinkar, skiner och glittrar med outtömlig styrka mot oss. Den som vill se en stjärnhimmel gör bäst i att komma till Atacama. Glada i hågen anländer vi vid kanske åtta-tiden på kvällen till den lilla byn och fick köa nästan två timmar bara för att ta oss in i byn och hitta en parkeringsplats men til slut kunde vi kliva ur bilen, samla ihop oss och våra saker och promenera mot centrum och scenen där flera liveband spelade kända andinska folkmusiksånger som ”Chuquiagu Marka”, ”El Condor Pasa”, ”Viva Cochabamba”, ”Saya Morena”, ”Date el gusto”, ”Huayno Viejo” och andra svensktoppsklassiker. Jag älskar andinsk folkmusik och det gjorde tusentals andra också, det var en helt fantastisk stämning på torget i Codpa. Byn ligger mitt i en uttorkad dalgång ute i ingenstans och är av någon anledning känd för just sin vinproduktion. Nu är det kanske inte Cabernet eller Syrah som framställs på trappstegsodlingarna utan snarare mer lokala förmågor. Vinet som produceras smakar sött, lite som torr sherry eller portvin, inte lika starkt dock. Naturligtvis kan man också få chicha som smakar liknande men som är gjort på blå majs. Vi gick runt en sväng på de små gränderna där de lokala bönderna hade satt upp sina tält för att sälja sitt vin och vi provade i små medicinglas och köpte någon enstaka flaska av de vi tyckte smakade bäst, allt medan musiken och dansen på torget fortsatte. Vi åt middag, drack lite mer vin och sjöng och dansade och träffade gamla vänner och gjorde nya bekantskaper. Det verkade som om hela Arica var på plats i Codpa just i lördags kväll.

Vi hade en helt fantastisk upplevelse i den aricanska bergsbyn. Faktum är att jag måste tänka efter när jag senast hade så roligt, så glatt och så trevligt som jag hade i Codpa i lördags. Jag kan faktiskt inte på rak arm komma på något som ens minner om den extas av lycka, glädje dans, musik och socialt liv som vi upplevde i Codpa. Det var helt underbart, så otroligt trevlig stämning, härlig musik, så glada människor, alla var vänner, alla dansade traditionella danser med kända och okända och vare sig man kunde dansa eller inte. Gott folk, kära läsare: kom till vinfestivalen i Codpa om ni har vägarna förbi, för det unnar jag Er alla. Se bara till att inte dricka för mycket av det där lokala vinet, man får en duktig träkeps av det dagen efter. Har jag hört sägas.

Festandet fortsatte långt in på småtimmarna tills vi slut vandrade tillbaka till vår van och somnade. Morgonen grydde och vi med den. Luften i Anderna är ren och frisk och solen strålar. Vi åt lite frukost på ett litet café innan vi for tillbaka till Arica dit vi anlände strax efter lunchtid. Söndagen var i övrigt som de flesta söndagar här, det vill säga lugn och stilla. Vi var här hemma, lagade en god middag och lade oss tidigt. Man sover inte så bra i bakluckan på en bil, trots att det är en Ford Explorer som är nära 10 meter lång.

På måndagen var det den 21 Maj och helgdag. Man uppmärksammar då sjöslaget vid Iquique mellan den chilenska flottan med sin smäckra träskuta Esmeralda, och Perús dito med två nyinköpta pansarfartyg. Hur slaget gick? Jodå Perús stålklädda Huascar gjorde formligen kaffeved av stackars Emeralda som sedan den 21 Maj 1879 tjänar som föda åt sjögurkorna utanför Iquiques kust. Trots detta uppmärksammas dagen som ”Flottans dag” med parader i flottans hemstad Valparaíso och högtidlighållande av det hjältemod som Esmeraldas kapten Arturo Prat visade då hans skuta var halvvägs under vatten och han bara hade en handfull av sina matroser kvar. Prat ger då order om att man ska äntra Huascar och han svingar sig över, åtföljd av de sista av sina mannar. Naturligtvis föll även dessa snart för peruanska kulor, och ingen av de chilenska soldaterna överlevde slaget vid Iquique. Perú skulle vara ohotad etta i vattnet ett tag till och Huascar och systerskeppet Independencia gjorde livet svårt för de chilenska träskutorna. Det intressanta med det å det grövsta förlorade slaget vid Iquique är dock hur det bidrog till konsolideringen av den chilenska moralen och stridslustan som tidigare hade varit ganska låg. När politiker, journalister och folk i Santiago, Valparaíso, La Serena och Concepción fick höra om Prat, som idag är en av Chiles i särklass största nationalhjältar, och hans mod blev det fart på Chile som nu gick in i Stilla Havskriget med ångande motorer och en storskalig invasion av det som idag är norra Chile inleddes. Fem år senare, år 1884, undertecknades ett vapenstillestånd och fredsavtal som gjorde Chiles territorium nästan dubbelt så stort som innan.

Vi högtidlighöll den 21 Maj med det mest typiskt chilenska fenomen som finns: vi gjorde en liten asado för några vänner här hemma, samma vänner som vi hade festat i Codpa med några dagar innan. Det var ett trevligt samkväm och jag fick återigen äran att träna på att bli grillmästare, vilket bara är roligt. Det är kul att stå och sippa på en kall öl tillsammans med vänner och höra fräsandet från gallret.

KÖRV!!

Chorizon åker på allra först så kan gästerna knapra chorpian medans köttet fräser på gallret. Observera den svenska ”grill”handsken, glöden var ordentligt varm.

Nu är livet återgått till det vanliga med studier och engelskundervisning. Jag är gräsänkling till på söndag då frugan åkt till Santiago på konferens. Det känns tomt här hemma om sanningen ska fram... Tur att katten är lite sällskap åtminstone. Igår kväll förresten drog han in en jävla fågel i huset som han skulle leka med. Det stackars djuret var halvdött men jag fick städa fjädrar och sanera med klor och sprayer till förbannelse. Man har inte långtråkigt med den kattrackan.

Vad hände så med den upphaussade Bierfest Arica som jag och en hel del andra har gått och brölat om? Tja till slut inte mycket. Allt skryt om ”nära hundra europeiska ölsorter!” och ”billiga priser!” visade sig till slut när vi svängde förbi i fredags kväll bestå av ett dyrt inträde där inte en ens en droppe vatten ingick samt 30 kr för ett litet glas av inte mindre än hela SJU olika sorters pilsner, samtliga chilenska. Med andra ord slutade Bierfest Arica i ett större antiklimax än kvartsfinalen mellan Chile och Venezuela i Copa América förra året. Jädrans bluff och båg.